Dagens färger är en stor utmaning för mig som färgblind. Någonstans i gränslandet mellan rött, rosa, lila, cerise och (som vi säger i Skåne) skärt försöker jag urskilja de efterfrågade nyanserna.
Försäljarna på Vagator beach i norra Goa är väl färgmatchade – och bedövande vackra.
Ny tjur i hagen - förstora bilden
Under sommaren har jag följt den lilla hjordens liv och beundrat harmonin i gruppen. Tjuren Clemens har varit lätt att känna igen och alla djuren tycks ha förstått sin plats i hierarkin. En dag är Clemens borta och ersatt av en yngre tjur. Ägaren förklarar bortförandet med enkla ord:
– Han gjorde inte det han skulle!
Jag anstränger mig för att inte dra några paralleller till uppsägningarna vid lärarutbildningen.
För de som är oroliga kan jag meddela att tjuren inte är slaktad. Han vilar upp sig i lagården.
Jag brukar inte publicera fackliga upprop, men förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare när det gäller varsel av 26 adjunkter går dåligt. Vi är många som oroar oss över att avskedandena hotar centrala kvaliteter.
När rektor Olausson i Sydsvenskan påstår att uppsägningarna sker med syfte att “höja utbildningens nivå” har jag svårt att bevara min lojalitet. Förhoppningsvis är rektor felciterad och en välvillig tolkning är att han menade att högskolan vill höja den formella kompetensen. Uttalandet är djupt olyckligt i en känslig process och riskerar att skapa ytterligare problem. Kvalitet är något annat.
Så här skriver Carl-Erik Blomkvist, ordförande för läraförbundets statliga sektion vid Mah:
Högskoleverkets krav på fler disputerade får inte användas som förklaring när adjunkter sägs upp för att rädda ekonomin.
Sedan många år har en kampanj bedrivits mot skola och lärarutbildning i Sverige. De främsta aktörerna har varit partipolitiska företrädare och Dagens Nyheter. Aktiviteterna har ibland antagit särskilda former som t.ex. organisationen Kunskap i skolan under 1980-talet. Under valkampanjen 2006 gavs stor plats i Dagens Nyheter åt Folkpartiets beskrivning av den svenska skolan och partiets åsikter om hur lärarutbildning skulle bedrivas. Tankegångarna om kunskap och skola torgförs på nytt fast ibland med lite nya grepp.
Folkpartiet tillsammans med övriga partier i Alliansen sägs ha vunnit valet 2006 bland annat på grund av skolpolitiken.
Alliansregeringen gav strax efter valsegern Sigbritt Franke uppdraget att utreda hur en ny lärarutbildning ska se ut. Den tidigare universitetskanslern Sigbritt Franke blev före valet 2006 känd för sin starkt kritiska bild av lärarutbildningarna i Sverige. Det kan knappast framstå som långsökt att se sambandet mellan alliansregeringens ideologiskt infärgade skolpolitik och valet av utredare. Politiker och bedömare beskriver Frankes förslag En hållbar lärarutbildning som den mest genomgripande förändringen inom svensk utbildning sedan folkskolan infördes.
Högskoleverket har genomfört två granskningar av lärarutbildningar sedan 2001. Vid båda framkom kritik såväl som beröm. Nämnas kan att ordföranden för utredningen av svensk lärarutbildning 2004-2005, Anders Fransson, menar att svensk lärarutbildning aldrig varit bättre (Borås tidning 2008-06-02).
Lärarförbundet har framfört krav på större anslag för forskning inom pedagogik och lärarutbildning, men detta har inte hörsammats av ansvariga politiker. I senaste forskningspropositionen avsattes inte en krona till detta vetenskapsfält. Frankes betänkande HUT innehåller formuleringar i linje med förbundets krav. Högskoleverkets krav på minst 30 % disputerade lärare vid lärarutbildningarna ska ställas mot det faktum att anslagen för forskning inom fältet alltid varit små, ibland på gränsen till obefintliga. Vilket ansvar tar regering och utbildningsdepartement för att lösa detta problem?
De senaste tre årens antagningar till lärarutbildningar tyder på ett vikande intresse för yrkesutbildningen. Det rör sig inte om någon radikal minskning. Särskilt inte i Malmö. Det minskade studentantalet leder dock till svagare ekonomi för Lärarutbildningen i Malmö. Den försvagade ekonomin i kombination med högskoleverkets krav och förslaget till ny lärarutbildning upplevs som starka hot.
Konsekvenser på lokal nivå
∑ Malmö högskola varslar 26 lärare och uppger arbetsbrist som skäl.
∑ Utrymme skapas för förstärkning med disputerade lärare via samutnyttjande inom Malmö högskola samt genom nyrekrytering.
∑ Lärarutbildningen minskar personalstyrkan.
∑ Andra undervisningsformer tvingas fram på grund av minskat antal lärare i kombination med minskade anslag.
Lärarutbildningen vid Malmö högskola arbetar för att skapa ”akademiska professionsämnen”. Lärarförbundet förespråkar större anslag till forskning (t.ex. promilleprogrammet) i linje med en ökad akademisering av lärarutbildning. Forskarutbildningen i promilleprogrammet ska ske i nära samarbete med skolverksamhet och leda till kompetenshöjning där. Förhoppningsvis leder satsningen till läraranställningar, som innebär att forskarutbidade lärare leder skolutveckling och liknande.
Högskoleverket och utbildningsdepartementet lägger en snara runt halsen på landets lärarutbildningar i form av krav på en större andel disputerade. Kravet är rimligt i sig, men bristen på disputerade lärare ska åtgärdas på kort tid. Tidsramen är mycket kort med tanke på att forskarutbildning mot doktorsexamen tar fyra år. Lärarutbildningar försätts i en ohållbar situation, där lärare utan doktorsexamen avskedas och ett sökande efter disputerade sätts igång. Frågan måste ställas om inte förslaget med en omfattande reduktion av adjunkter (icke disputerade lärare) leder till att professionsanknytningen får stryka på foten.
Lärarutbildningen har en detaljerad examensordning, vilket visar på yrkets särart med krav på djupa kunskaper av praktisk karaktär såväl som teoretisk. Praxisnära forskning är liten till omfattningen och behöver stärkas. Öka därför möjligheterna för anställda adjunkter med skolerfarenheter och lärarexamen att ta del av forskarutbildning.
De ökade kraven på forskningsbaserad undervisning kommer att marginalisera ämnen och minska mångfalden.
Antalet disputerade är ojämnt fördelade mellan ämnesområdena. Inom något ämne har endast en handfull personer disputerat i hela landet. Hur många av dessa har erfarenhet av pedagogisk verksamhet eller har lärarexamen? Kommer Malmö högskola att kunna rekrytera disputerade med skolerfarenhet?
Malmö högskola måste sortera problemen och försöka lösa dem var för sig. Högskoleverkets krav på fler disputerade får inte användas som förklaring när adjunkter sägs upp för att rädda ekonomin. Högskolan borde föregå med gott exempel och ställa upp på sin personal gentemot de yttre krav som kommer från Högskoleverk och politiker
Lärarförbundet vill varna för att tänkta åtgärder leder till motsatt effekt än den avsedda. Den osäkerhet som alla varselsituationer skapar leder ofta till att kompetenser försvinner till andra verksamheter av den anledningen att man inte vågar stanna kvar. Med minskade resurser i form av färre lärare och minskade ekonomiska anslag väntar tunga arbetsbördor för personalen framöver. Hur attraktivt blir arbetet som lärarutbildare? Hur attraktiv blir lärarutbildningen för studenter?
Carl E Blomberg
Ordförande Lärarförbundets statliga sektion i Malmö
Jag bodde i södra delen av Stockholm när jag var barn. När jag hör den vikarierande nyhetsuppläsarens utpräglade söderdialekt undrar jag om det vore möjligt att jag också skulle kunna låta på det viset:
– Frågan om sundassuppet har stutts och blutts länge…
Vi flyttade till Malmö och Persborg när jag var fem år. Då lärde jag mig skånska snabbt. Det var ett överlevnadsvillkor.
P.S. Kanske borde rubriken vara: “Min murka hemlighet”
Jag vill verkligen respektera alla människors religiösa sökande även om jag själv är djupt icke-troende. Göran Skyttes nya bok recenseras i Aftonbladet av Ann-Charlott Altstadt under rubriken Skytte kramar sig själv och det är länge sedan jag läste en så elak (och rolig) text.
Skytte representerar i stället en bekvämlighetens variant av politik och kristendom, Skytte tror på det som gagnar honom. Han vill bli ekonomiskt oberoende alltså är han framgångsteolog – Gud kan hjälpa dig bli rik och aktiemarknaden är en förträfflig institution. Men kunde inte åtminstone en liten dust med teodicéproblemet vara på sin plats?
(……)
Jag möter en narcissistisk man som trots framgången alltid mått apdåligt, som söker publik för att fylla tomrummet i sin själ. Han återkommer ständigt till sina höga tittarsiffror som programledare i början av 90-talet. I dag har han nya åhörarskaror, de ber för honom, de vänder sina ansikten mot honom, vilket kan få vilken bekräftelsenarkoman som helst att flyga.
(……..)
I Omvänd tycks Il Papa fästa sin blick på Skytte i Sankt Peterskyrkan och han blir salig. Jag hoppas den kristna kicken ska räcka länge. Men är Gud en välbärgad vit medelklassman med familjekonservativa värderingar och en nästan religiös tro på marknaden? Skulle inte tro det.
Det gör nästan ont att läsa en så brutal sågning av en mans brottning med sin gud och jag anstränger mig för att inte njuta av elakheterna. Det går inte så bra.
Antagligen är Göran Skytte en sådan person som någon (hallå Mats – du tror inte på gud!) har sänt ut för att vi ska träna vår tolerans. Jag kan inte tänka mig ett värdigare objekt. Tyvärr tycks han i sina svd-krönikor njuta av sin roll som missförstådd provokatör och det gör spelet än mer komplicerat. Utfallen mot de gamla vänsterkompisarna känns ofta slappa och slentrianmässiga.
Om det fanns en skrift med titeln 1000 böcker jag absolut inte ska läsa under min livstid tror jag att Görans nya bok skulle platsa där.
Välkommen till nätverket MaNets jämställdhetskonferens 2009!
Den 22 oktober 2009 är det dags för det manliga lärarnätverket MaNets första konferens som behandlar jämställdhet och kön i utbildning. Konferensen hålls på Sandgärdet i sal M204 vid Högskolan i Borås.
Se inbjudan för detaljer: Inbjudan manet konferens
Jag är väldigt glad att få vara med och ser fram emot att möta eventuella bloggläsare där.
Nytt perspektiv
Vi är några bloggare som försöker beskriva vad som är kärnan i det som vi i brist på bättre ord väljer att kalla Flumpedagogik. Nu hjälper Anders Mildner mig att klargöra mina tankar i frågan och hans krönika i Svd är årets absolut viktigaste text.
Läs den!
Har du svårt att fatta så lär dig den utantill! En del texter kräver arbete och eftertanke. Klokare än så här blir det inte i skoldebatten.
I min drömvärld har opinionen äntligen hittat en kandidat till posten som utbildningsminister i den regering som måste röja upp i utbildningsväsendet efter Folkpartiets härjningar . Det är ett plågsamt jobb, men någon måste göra det. Anders är mannen!
Jag inleder härmed en kampanj och du uttrycker ditt stöd för förslaget genom att delta i enkäten nedan.
Kanske vore det en bra idé att fråga Anders Mildner först – men jag är orolig för att han har andra planer (och har ingen aning om vilket parti han röstar på)
Andra bloggar om: HSV, Högskola, Lärarutbildning, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund, studentinflytande, Anders Mildner
Jag är omgiven av Jane Austenälskare och det börjar bli påfrestande med alla filmer och serier som fyller hemmet från olika teveapparater. Nu är det en välgjord version av Mansfield Park som gör hushållet lyckligt. Dessutom lär böckerna vara ännu bättre och jag känner att mina försök att hålla distansen bryts ner. Om jag ska följa med i samtalen bör jag läsa in mig.
Det kanske är en sista rest av stenåldersmässig manlighet som hindrar mig från att öppna böckerna. Ändå brukar jag smickra mig med att ha en stabil manlig identitet och anser mig vara orädd när det gäller att ge mig in på traditionellt kvinnliga områden.
Nu ställer jag frågan på allvar:
Högskoleverket meddelar att Malmö högskola får behålla rätten att examinera lärare.
…där änglar trippar.
Jag har länge velat skriva något om besparingarna inom Lärarutbildningen utan att riskera uppsägning. Men jag hittar verkligen ingen ofarlig vinkel. Vi beträder minerad mark och kartan förändras ständigt. Ord som “arbetsbrist” och “lärare” byter betydelse från dag till dag.
Akademiseringen av utbildningen beskrivs som en naturlig och ohejdbar process som har pågått sedan 60-talet och förändringen är djupt förankrad på alla nivåer. Om du ifrågasätter den är du död.
Det finns fortfarande ingen konsekvensbeskrivning av de planerade varslen och förhandlingarna om mystiska turordningskretsar fortsätter. Arbetsgivaren vill passa på att byta ut de erfarna adjunkterna mot disputerade personer med skiftande inriktningar. Lärarexamen är ingen självklar merit.
Erfarenheterna från sjuksköterskeutbildningen förskräcker. Klyftan mellan teori och praktik riskerar att öka om studenterna inte kan bearbeta sina upplevelser från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen med erfarna lärare. De redan misstänksamma handledarnas förtroende kommer antagligen inte att öka när högskolan representeras av personer utan undervisningserfarenhet från skolans värld.
På tisdag möter jag 370 nyantagna studenter. Jag undrar vad de har för förväntningar?
Nu bygger vi om
Tysta tankar 