“Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”

Att läsa studenttexter om läroplaner och styrning är ett äventyr. Det innebär att jag måste kunna svara på vad det egentligen är som står i de styrdokument vi kräver att studenterna ska kunna redogöra för.

Just  den här formuleringen ur Läroplanen för förskolan är magnifikt svårtolkad:

“Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”

Jag undrar vilka könsmönster det är som är “traditionella” och hur jag gör för att skilja ut dessa från andra könsmönster som då skulle vara “icke traditionella”?

Går det över huvud taget att tänka sig en “könsroll” som i någon mening i-n-t-e är “traditionell”? Är det då fortfarande en “roll”?

Jag är orolig för att staten tar sig stor frihet att etablera nya normer över huvudet på medborgarna. Någon utser sig till bärare av “det nya och rätta” och använder utbildningsväsendet till att implementera ideologin.

Och här sitter jag och kontrollerar att studenterna svarar rätt.

of7

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Genus, Lärarutbildning, Normativitet, Utbildning, Värdegrund. Bookmark the permalink.

24 Responses to “Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”

  1. Ja, det kan inte vara en lätt uppgift.

    Hur skulle vi vilja att meningen såg ut då?

    ”Förskolan skall motverka mönster och roller som kan upplevas som förtryckande eller begränsande för individen”

    Lika svårtolkat, men öppnar i alla fall upp för fler roller än könsroller och en reflektion över om individen upplever rollen som ett problem… Men vi har fortfarande problemet med att rollen kanske inte upplevs som begränsande i förskoleåldern, men utvecklas till det med tiden… Du vet ju vad jag tycker om det där med att försöka förändra framtidens samhälle genom att stöpa om barnen.. Hur mycket “stöpande” av ett barn är OK med hänvisning till att det (eventuellt) är bättre för dem i längden?

    Like

  2. Mats says:

    Det lär ha förekommit förslag på att införa formuleringar om göra förskolan till “en könsneutral plats” i det nya läroplansförslaget.

    Det är en underbart skräckinjagande naiv paroll som jag är glad inte gled igenom.

    Kanske är det dags att släppa den här ängsliga synen på vilka aktiviteter som kodas åt olika håll? Jag har svårt att se liknande mål om etnicitet. Det vore ett alltför uppenbart övergrepp att försöka:
    ”Förskolan skall motverka traditionella etniska mönster och roller”

    Här skulle vi enbart vara etniskt neutrala – eller som vi brukar säga:SVENSKA!

    Like

  3. Filip says:

    Mats
    Dina frågor sätter myror i huvudet på mig! nyttigt men ansträngande =)
    Jag sitter precis med en c-uppsats med formuleringen “I vilken omfattning följer man styrdokumenten emot genus i förskolan”
    Jag har suttit i tre dagar och hamrat på just dina frågeställningar utan att komma fram till mer än att “det skiljer sig lokalt” vad som är traditionella könsmönster? ja du. Bland rosa dockrum och blåa legorum… men det är inte lätt att definiera “traditionella mönster” bara sådär.
    Ut i verkligheten och titta hur det ligger till skall jag snart.
    Genus är ett aber.
    ett ganska kul aber men endå.

    Christer jag gillar formuleringen “stöpande” den är intressant. Om man är kritiskt inställd till skolväsendet kan man nog hitta en hel del stöpande både hos lärare och elever…men innan min examen så tänker jag naturligtvis inte ha någon åsikt om det.

    god lycka med stöpandet
    Filip

    Like

  4. Mats says:

    Varför skulle man (pedagogerna?) följa något som ingen vet vad det betyder? Den här typen av målstyrning är ganska bisarr och jag är bekymrad över hur ansvar kommer att utkrävas av dem som vågar göra egna tolkningar.

    Det du kan mäta är möjligtvis pedagogernas uppfattningar om sin egen förträfflighet och det är inte särskilt intressant, tycker jag (och är glad över att inte handleda C-uppsats i år!)

    Like

  5. Morrica says:

    Filip, emot genus? Hur menar du då?

    Like

  6. Mats says:

    Man jobbar kanske “emot” ett mål?

    Like

  7. Mats says:

    Christer!
    Bra förslag – tror jag.

    Men…

    Det riskera att bli ganska skör argumentation om det handlar om en form av skyddande långsiktighet: “om 20 år kommer du att förstå att Stålmannen är ett uttryck för ett förtryckande patriarkat”.

    Vi kan nog inte skaka av oss den här moralistiska grundinställningen på något smärtfritt sätt. Om pedagogerna tvingas genomskåda sina egna normativa föreställningar om det rätta och det goda kan det bli en ganska plågsam process.

    Like

  8. Morrica says:

    Det blir skumt i sammanhanget – vilket är målet? Filips eleganta språkhantering gjorde mig omedelbart nyfiken på vad han egentligen menade med valet av preposition, jag frågade inte för att vara näsvis utan av en uppriktig önskan att ta del av svaret.

    Like

  9. Mats says:

    Visst är det en spännande preposition “emot” och en underlig konstruktion. “att jobba mot” något brukar ju betyda att motarbeta.

    Jag vill gärna höra en chef säga:
    – Kära motarbetare!

    Like

  10. Plura says:

    Ska man inte sätta in målet i den kontext den kom till i för elva år sedan.

    Har för mig att det fortfarande fanns några överlevande 68-or som hade en naiv inställning till könsneutrala förhållanden. Biologiskt är det konstigt. Är det inte det annorlunda som gör spänningen mellan könen och leder tillvaron framåt.

    Har genom livet haft förmånen att under skiftande epoker jobbat i mansdominerade eller kvinnodominerade grupper. Och det var inte upplyftande. Men när mixen könsneutral sätts i perspektivet lika många av varje händer en dynamik som är underbar. Då kan vi prata om både könsneutralt och könsunikt.

    Läroplanen speglar väl samma romantik som de som idag hänger sig åt vad som hände innan Berlin muren föll…..

    Like

  11. Pingback: Traditionella könsroller « Christermagister

  12. Filip, man behöver inte ens vara kritiskt inställd till skolväsendet för att hitta en hel del stöpande, och det kan nog vara bra att fundera på redan under utbildningen. (Sedan har du inte tid!) 😉

    Pluggar du i Malmö kan du ju dyka upp på vår nätverksträff på onsdag. Vi ska diskutera “vilka förväntningar som finns på manliga lärare och studenter:

    http://manpalut.wordpress.com/

    Like

  13. Filip says:

    Morrica!
    Du har en bra poäng, det blir inte önskvärt tydligt med “emot” jag skall formulera om problemet. Avsikten var att beskriva den riktning man har mot det centralt uppsatta målet. Tvetydigt blev det också…men målet i sig är som Mats påpekade formulerat med en riktigt slö osthyvel. Detta blir en spännande resa.

    Tyvärr fick jag frångå min önskan att skriva om “Romernas syn på skolan och lärandet” som var mitt förstaval. Ingen som var tillgänglig var intresserad av det ämnet och eftersom jag ville skriva i samarbete med någon så fick något offras…oj vad personlig jag blev.

    Av en händelse är jag i Malmö på onsdag… Jag tackar för inbjudan hoppas att jag hinner Christer!

    Like

  14. Morrica says:

    Filip, fasen också, det hade varit en riktigt intressant uppsats att läsa!

    Inte för att jag tror att den du skriver nu kommer att bli ointressant, utan helt enkelt för att det finns så lite vederhäftigt material att ta del av kring romska kulturens synd på lärande och skola (jag vänder på det, hoppas du inte tar illa upp?)

    Like

  15. Morrica says:

    Syn på lärande, för bövelen, inte synd!

    Ber om ursäkt för mina slarviga fingrar

    Like

  16. Filip says:

    Det hade varit mycket roligt att få göra det arbetet, Jag tror att jag skall spara projektet till längre fram
    man vet aldrig
    =)
    Filip

    Like

  17. Lavazza says:

    Det måste väl anges ramar för detta motverkande? Vilka metoder får användas och med vilken intensitet ska motverkandet ske. Vilka andra önskemål för förskolans arbete kan få företräde eller stryka på foten i detta motverkande?

    Tanken är väl att könsroller inte ska motverkas mer än vad som är absolut nödvändigt och med hänsyn till vad som är förenligt med individens fri- och rättigheter (exempelvis enligt barnkonventionen).

    Jag hatar sådana där allmänna målsättningar.

    Like

  18. Mats says:

    Man kan se det som statens allmänna uppfostringsarbete av medborgarna/barnen. Tyvärr sker det ofta utifrån ganska dunkla värderingar och just genuspedagogiken har ofta framträtt som både ytterst normativ och frigörande samtidigt.

    En del pedagoger tycks drömma om det könsneutrala barnet som ett ideal.

    Like

  19. Lavazza says:

    Om man vägrar att diskutera detaljer, så ligger misstanken nära till hands att man vill strunta i andra mer eller mindre konkurrererande intressen/värden. Är man säker på sin sak och respektererar andra intressen/värden, så är man beredd att själv beakta dem eller be andra om input vad gäller dessa andra värden/intressen.

    Like

  20. Mats says:

    Jag förstår inte riktigt vad du menar?

    Like

  21. Lavazza says:

    Det blev lite svårläst.

    Jag syftar på skillnaden mellan ett första utslungat slagord och det påstående som kvarstår efter en reflektion/dialog enligt den sokratiska metoden.

    Typ som mellan “Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller” och ”Förskolan skall motverka mönster och roller som kan upplevas som förtryckande eller begränsande för individen” [jag vill heller ha “upplevs som … av individen” eller “är … för individen”].

    Like

  22. Mats says:

    Min kamrat menar att man inte fästa sig vid ord utan försöka förstå den goda avsikten bakom den yviga retoriken.

    När jag rättar tentor är det en riskabel hållning och jag ser ingen anledning att vara mer tolerant vid läsning av styrdokument.

    Like

  23. Pingback: Målet är en genuspedagog i varje förskola

  24. Pingback: Manligt och kvinnligt hjältemod | Gävlepojken

Leave a comment