Uppdrag Vellinge

Uppdrag Gransknings reportage om Vellinges flyktingpolitik var lysande. Jag var orolig att de smyginspelade förhandsklippen med Göran Holms uttalanden skulle malas i en timme och fasade för en låtsasdebatt om huruvida detta är en etiskt motiverad journalistisk arbetsform.

I stället fick vi ta del av en nyanserad historielektion om hur Vellinge lyckades dra sig undan den nationella politiken sedan 1986. Genom en kombination av slughet och charm lurade Göran Holm skjortan av Invandrarverket och Anders Westerberg utan att dra skam över bygden.

Tills nu.

Länk till programmet,

Uppföljning,

Sydsvenskan1, 2, 3, DN

Före invandringen

Före invandringen

Bilden av Vellinge

Det har varit några plågsamma veckor för oss som har anknytning till skolan i Vellinge. Jag tror att det har varit särskilt obehagligt för de lärare som jag vet jobbar hårt med att förankra läroplanens värdegrund hos eleverna att mötas av tidningsrubriker där kommunens starke man sprider grodor omkring sig.

I dagens Sydsvenska berättar Magnus Wigström om hur de ensamkommande flyktingbarnen är en resurs för skolarbetet.

Länk

På måndagsmorgonen välkomnades Mohammad i klassen. Eleverna berättade vad de heter och Mohammad berättade lite om sig själv.

Innan han kom till Sverige några veckor tidigare hade han varit på flykt i ett år. Han har förlorat familjemedlemmar och fruktade för sitt eget liv.

Plötsligt handlade diskussionerna inte längre om några flyktingbarn som eleverna aldrig träffat, utan om en pojke lika gammal som de själva som upplevt och sett fruktansvärda saker.

– Det blev så påtagligt, och eleverna blev tagna, säger Magnus Wigström som tror att den nya erfarenheten är nyttig för eleverna.

Hö-hö-Hökopinge

Frågan om hur man ska förstå motståndet mot flyktingar i Vellinge är intressant. I klassisk historiematerialistisk anda intresserarman sig förproduktions- och maktförhållande i en visst samhälle och tidpunkt. Dessa allmänna teorier tenderar att inte kunna förklara lokala mönster som t.ex. vellingemoderaternas envisa hållning i invandrarfrågan.

Å andra sidan finns en idealistisk historiesyn som lägger ansvaret på individerna som bärare av idéer. Idag skriver Per t Ohlsson en lysande krönika som förklarar  den senaste tidens händelser som en del av arvet efter Vellinges förre starke man Göran Holm.

Länk

”Lars-Ingvar Ljungman är liksom Vellinges Dmitrij Medvedev och Göran Holm är Vladimir Putin.”

Det är något ogenerat över andan som gör mig generad. Han vädjar till en skrockande höhö-gemenskap som inte finns – tror jag – vill jag – hoppas jag.

Vellinge och värdegrunden

Jag har tidigare kritiserat skolans värdegrund för att vara vag och motsägelsefull.

Desutom har jag motsatt mig den otidsenliga idén om att staten ska trycka på individer uppfattningar om hur vi ska förhålla oss till varandra. (Läs mer om Tännsjös kritik)

Nu överger jag båda dessa positioner och hyllar tanken på att skolan behöver ett nationellt dokument som beskriver vilka värden det är som ska genomsyra skolans verksamhet. Det är alltså inte upp till varje kommun att bestämma vilka etiska grundprinciper som ska ligga till grund för undervisningen.

Lpo94

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.

Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Just nu lider jag med de lärare och skolledare som försöker ta sitt uppdrag på allvar i en kommun som öppet signalerar ett helt motsatt förhållningssätt.

P.S. Så var det med den tystnaden.

P.S.S. Roligast är ändå Ljungmans uppblossande omtanke i Svd:
– Vår uppfattning är även att byggnaden inte är fräsch.

Den tyste mentorn

ljung

Vellinge före den stora invandringen (Förstora!)

Jag är mentor för lärarstudenter i Vellinge och Malmö högskola bemödar sig om ett gott förhållande till partnerskolorna. Därför väljer jag att inte kommentera kommunens agerande i flyktingfrågan.

Men jag får nästan sätta mig på fingrarna för att låta bli.

Läs mer:
Bloggat: Jah Hollis, Kent Persson, Alliansfritt, Daniel Scythe, Ola Möller, Martin Moberg, John Johansson, Peter Andersson, Jinge, Esbati, Kildén & Åsman, RödaGöinge
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Vad säger man?

Rektorn på Sundsgymnasiet i Vellinge kåserar i en artikel om dyslexi som påhittad sjukdom och jämför med anal galvanism.

Länk till artikel

Det borde han nog  inte ha gjort. Kommunen tar avstånd.

Länk , Svd länk).

När jag läser bloggkommentarerna slås jag av den uppgivna tonen. Få verkar vara arga eller förvånade. Detta kanske är det mest oroande. Efter Uppdrag gransknings program om särskoleplacering av friska barn behöver Vellinge inte mer negativ uppmärksamhet.

Jag är en aning bekymrad över hur lärarna i kommunen påverkas.

sand

Det mesta är skrivet i sand - förstora