Vi bjuds på tårta och frossar i minnen. Bilderna på väggarna lyser av glädje och fantasi. Overkligt många barn passerar genom de här lokalerna och vi förundras över att det finns en kärna av personal från den gamla tiden. Ett arbetslag som utvecklas och utmanar varandra under 25 år är verkligen värt att fira och jag känner mig en aning avundsjuk. Livet på högskolan är ganska underligt och just nu skulle jag inte ha något emot att byta ut tentahögen mot en tur i parken.

Grattis Tranan!