“My mind works in a mysterious way”

I en annan tråd har Morrica och jag diskuterat om det är rätt att ställa högre moraliska krav på människor som är rika eller välutbildade. Jag tycker fortfarande att det är en svår fråga och pendlar mellan att se på livet som Almkvist:

“Varför är den gode dum, varför är den kloke ond, varför är allt en trasa?”

och en mer Bamseinfluerad visdom

“Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll”

I värsta fall är indignationen över Tiger Woods beteende rasistisk (den svarte mannen har burit sig illa åt mot den den blonda kvinnan) men det är också möjligt att se reaktionerna som en del av ett moraliskt högtstående samhälles förfäran över att de som ska vara förebilder inte lever upp till den anvisade rollen.

I USA tror jag att synen på individuellt ansvar är mer utvecklad än i Sverige. Rika människor förväntas arbeta med välgörenhet. Unga människor förväntas delta i frivilligarbete som en del av sin utbildning till goda medborgare. Kopplingen mellan ekonomisk/intellektuell position och personligt ansvar är stark.

Därför blir också fallet större för de som tror sig kunna leva “bortom gott och ont”.