Det har blivit dags att introducera en annan figur: Vattenkannan. För oroliga läsare kanske jag måste påpeka att detta inte är inledningen till en ny pompös serie utan ett mycket tillfälligt inhopp. Jag ska försöka motstå frestelsen att göra om bloggen till en Staffan Westerbergsk orgie i figurer.

När den lille vännen är naiv och känslomässig, där är Vattenkannan illusionsfri på gränsen till cynisk. Han har förläst sig på poststrukturalistiska maktteorier och ser världen som en stor konspiration. Empati är inte Vattenkannans bästa gren, men ibland lyckas han sätta fingret på obehagliga samband.

Idag diskuterar de förslaget om en skärpning av skollagen när det gäller skolhälsovården.

Bakgrund

Undersökning kommun

Från 2011 ska alla skolor i landet inte bara ha tillgång till läkare och sköterskor utan även kuratorer och psykologer. Dessutom ska eleverna kunna få stöd av specialpedagoger.

– Det ska vara samma krav på skolorna oavsett var de ligger i Sverige, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till Rapport. (TT)

Min lille vän, som har haft en ganska besvärlig skolgång, jublar. Äntligen tvingas kommunerna att se till att det finns resurser att hjälpa barn som far illa.

Vattenkannan däremot har redan genomskådat reformen. Först försämras villkoren i skolan. Genom att detaljreglera och avhumanisera verksamheten kommer fler barn att  slås ut. Därigenom ökar behovet av individuella stödinsatser i form av speciallärare, kuratorer, psykologer och skolläkare. I stället för En skola för alla har vi En utsorterad skola för några där de andra är föremål för åtgärder.

Jag själv undrar över vad som hände med det kommunala självstyret…