Vetandets värld sänder minnesvärda repriser och programmet Penisfäktning och sexuella kannibaler är lika oroväckande nu som då det sändes första gången. Även om programledarna inskärper budskapet “Du ska inte hämta mönster för mänskligt beteende från djurens värld” är det svårt att inte få huvudet fullt av  tankar om livets outgrundlighet.

Länk till presentation, Ljudfil i nytt fönster

Pungmesen är kanske det mest demoraliserande exemplet – honan och hanen tävlar om att överge ungarna eftersom det är ansträngande att mata avkommande. Risken är stor att båda vinner  (och barnen förlorar)

De hermafroditiska plattmaskarna är inte heller de goda föredöme. Djuren är både hane och hona samtidigt och slåss med sina stilettpenisar för att vara den penetrerande partnern.

Spindelhonorna äter upp hanarna och försöken att göra det hela till en vacker offerhandling avfärdas – hon är helt enkelt hungrig och han är programmerad att försöka para sig.

Det mest svårsmälta budskapet är nog ändå att evolution inte behöver innebära att rasen med automatik blir bättre anpassad för överlevnad genom sexuell selektion. Kanske är detta den slutgiltiga förolämpningen mot vår bild av människan som rationell varelse. Omtanken om människorasen eller avkomman tycks inte vara den avgörande faktor bakom partnerval.

Pungmesbo - sist ut vinner!