… och det självpåtagna förbudet mot att skriva elaka saker om Lärarutbildningsutredningen känns mer och mer som ett straff.
Därför gör jag en mycket diskret länkning till Tomas Kroksmark som inte har samma hämningar som jag.
I min första läsning av En hållbar lärarutbildning känner jag en doft av vetenskapligt kamaraderi. Det är inte bra.
Jag har skämts över att tillhöra en högskolevärld som hukat under trycket från mediers bild av den dåliga svenska skolan och den ännu sämre lärarutbildningen.
Nu har tolv ledande företrädare tagit bladet från munnen och jag ser fram emot en omröstning i Riksdagen där ledamöterna tar ställning utifrån intellektuell och moralisk övertygelse!
Läs här: UNT
Lärarutbildningsutredningens samhällssyn, människosyn och kunskapssyn är hämtad från femtiotalet. Utredaren tror att detta ska leda till en beständig skola, men har ändå försökt skapa något som på ytan ser modernt ut. Vad kan vara modernare än IT? Därför har IT upphöjts till “övergripande perspektiv”.
Fyra övergripande perspektiv ska genomgående prägla och genomsyra all lärarutbildning:
– vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt
– historiskt perspektiv
– internationellt perspektiv
– informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs.
Tanken utvecklas:
Samtliga lärarutbildningar bör undersöka hur IT på lämpligaste sätt kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver. Detta gäller inte minst i fråga om källkritik och kunskaper om barns och ungdomars IT-användning.
Vid en först läsning framstår detta som utmärkt och alldeles möjligt att förena med den lärarutbildning som sjösattes 2001 (examensordning):
Jag tror att utredaren i sin iver att vara modern biter sig själv i svansen. Frågan om källkritik borde rymmas inom det vetenskapligt kritiska förhållningssättet. När det gäller kunskaperna om barns- och ungdomars IT-användning misstänker jag att det är ett moraliserande föräldraperspektiv som avses. Vi måste skydda barnen mot nätets faror. Säkert är dessa kunskaper viktiga men de flesta forskare är överens om att det inte går att skilja nätmobbning från vanlig mobbning.
Problemet med den här formen av styrning är att den ibland går ut över innehållet. Idag försöker vi ibland tvinga studenterna att göra digitala presentationer och rekommenderar då Powerpoint. Kanske tror vi lärare att studenternas digitala kompetens då utvecklas? Studenterna undrar varför vi som normalt predikar innehållets betydelse plötsligt har blivit formalister?
“If you don´t have a point – use powerpoint” (vem sa det?)
Svd DN Sydsvenskan Svd2 Utredningen P1 PJ Linder
KK-stiftelsen menar jag jublar på lösan grund. Kanske har besvikelsen över att det går så långsamt att förändra den nuvarande lärarutbildningen gjort dem desperata?
Vad är egentligen är “ett övergripande perspektiv”? För mig är den analytiska aspekten av begreppet avgörande. Ett perspektiv innebär att välja utsiktspunkt – därför blir det problematiskt när utredarna försöker styra genom att bestämma utsiktspunkter.
Vilka perspektiv är det som utredarna väljer bort?
Lärarutbildningsutredningen presenterades idag. Medierna (TT) valde att lägga fokus på det populistiska och ganska okontroversiella förslaget om antagningstester för blivande lärare. Det är ingen ny tanke – tidigare har den hindrats av juridiska skäl. Det är ett förslag som mycket väl ryms inom nuvarande utbildnings ramar.
Franke förespeglar på lösa grunder färre avbrott och höjd status.
Jag tror också att intervjuer kan vara en bra – men ytterst dyr åtgärd om den ska genomföras på ett rättssäkert sätt. Kriterierna vid dessa gallringar misstänker jag skulle gynna en traditionell typ av lärare.
Jag möter omogna artonåringar som under sin utbildning förvandlas till underbara lärare. Deras utveckling är på många plan oförutsägbar, m-e-n rätt erfarenheter, rätt undervisning och rätt personlighet kan göra underverk. Den största och svåraste förändringen är att försöka befria dem från gymnasieskolans nervösa ledtrådssökning och ge dem självförtroende att våga tänka själv. För att bli bra lärare måste de befrias från sina tidigare skolerfarenheter och föreställningar om rätt eller fel.
Alternativet är essentialistiskt: VISSA ÄR FÖDDA TILL LÄRARE! Frågan är då varför de ska gå fyra år på en utbildning?
Tysta tankar 