Idag släpps en rapport som försöker beskriva sambandet mellan lärares betyg, kognitiva förmåga och ledarskaper i förhållande till deras framgångar i yrket – dvs elevernas prestationer

Länk till ekonomistas

Uppslaget är högintressant, metoden tveksam (utgå från mönstringstester), begreppen svårdefinierade, urvalet begränsat, resultaten svårtolkade och vidöppna för politiska vinklingar. Men jag kan bara applådera modet att ge sig in på minerat område.

Jag citerar mycket och hoppas på överseende från upphovsmännen

I snitt har lärares kognitiva förmåga ingen signifikant effekt men detta döljer ett intressant mönster. Starka elever presterar bättre då de har en lärare med hög kognitiv förmåga men svaga elever presterar sämre om de matchas med en sådan lärare. Att läraren har goda ledaregenskaper visar sig däremot vara viktigt för svaga elever och elever med utländsk bakgrund, medan starka elever varken påverkas positivt eller negativt av denna egenskap.

Särskilt spännande blir det när förhållandet mellan betyg och resultat kopplas till genus:

Manliga lärare med höga betyg får alla typer av elever att prestera bättre och denna effekt är hyfsat stor. Höga betyg bland kvinnliga lärare har däremot en liten — men statistiskt signifikant — negativ påverkan på pojkars provresultat (bland flickor ligger effekten runt noll).

Kan det finnas något i glappet mellan kulturerna “duktig flicka” och “ansvarslös rebell” som komplicerar relationen och förklarar pojkarnas dåliga resultat? Dessutom tycks det vara så att kvinnornas förmåga att nå fram till pojkarna försämras efter några år.

Jag anar att rapporten ger en del ledtrådar till varför det är viktigt att utjämna könsbalansen inom svensk lärarkår. Regeringen har gett HSV i uppdrag att föreslå åtgärder för att stimulera män att söka till lärarutbildningen och att undersöka varför många avbyter sina studier utan att ta examen. Nu finns det en möjlighet att koppla uppdraget till skolprestationer.

En del medier väljer att tolka rapporten som ett angrepp på kvinnliga lärare. Jonas säger så här på Fores hemsida

”Föreslår ni att enbart män med höga betyg ska rekryteras till lärarutbildningen?”

Metta Fjälkner om att män med höga gymnasiebetyg visats ha en positiv inverkan på sina elever, medan motsatsen gäller för kvinnliga lärare.

”Nej, det gör vi inte. Dessutom är kvinnor generellt sett bättre lärare än män”

Jonas Vlachos svarar Metta Fjelkner

Uppdatering Sydsvenskan 1 2 3 Metro BLT Barometern UNT AB

Svd Mest bisarr är Sanna Rayman som tycks uppskatta betyg för forskningens skull. STOPPA PLÅGSAMMA SKOLFÖRSÖK, tänker jag.

Tur då att regeringen öppnat upp för mer betyg. På grund av åratal av betygskräck har vi nämligen brist på data att forska på.

Till sist är det beklagligt att TT väljer rubriken “Lärarna allt mindre begåvade”. Jag tror inte att upphovsmännen ser detta som huvudbudskapet i rapporten. Nu riskerar rapporten att sänka yrkets status ytterliggare – vem vill associeras till gruppen korkade loosers…

Andra bloggar om: Högskola, Lärarutbildning, Normativitet, Personligt, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund, jämställdhet