När jag lämnar min arbetsplats är ljusgården fylld av färgglada affischer och i hörsalen spelar Idol-Calle Walkin in memphis inför förväntansfulla ungdomar. Det är Thoréns gymnasium (absolut ingen länk!) som använder en del av sin reklambudget på 400.000 för att locka framtida elever.
Länk
Jag känner mig gammal och gnällig. Nu räcker det inte med gratispennor och T-shirt. Dagens ungdomar frestas med bärbara datorer. I stället för kvotering kanske det vore läge att dela ut Ferraribilar till dem som söker tekniska linjer? Se där en lösning på samhällets problem!
- » Eleverna guld värda för skolorna
- » Lunds friskolor satsar mer på marknadsföring
- » Utbudet tredubblat på fem år
I samma tidning (länk) läser jag också i en spaning av Emma Leijnse om vad skolan belastar budgeten med i olika kommuner. Dessutom finns ett nytt sätt att mäta effektivitet:
– Vad kostar varje betygspoäng per elev?
Jag tänker att denna företagsekonomiska modell är ganska riskabel. Betyg som avkastning på insatt kapital? Okej – jag behöver nog bara vänja mig vid den krassa tanken på att barn är investeringsobjekt med hög eller låg lönsamhetsgrad.




