Jag kommer på mig själv med att gå och nynna på Kentas gamla hit:
Kenta Gustafsson – Just idag är jag stark
Det känns en smula desperat och kanske är det ett lamt försök att mota måndagstvivlet. I morgon är det kursstart och inlämning av examinationer – men idag är jag stark.
Än så länge.
För länge sedan gick på nätterna en legendarisk teveserie som hette Kvinnofängelset .
Mina arbetstider tillät mig inte att följa den, men jag har vänner som var besatta av miljö och intrig.
Lady Gaga förnyar tillsammans med Beyonce genren i sin senaste video i regi av Jonas Åkerlund. I princip är jag för starka kvinnor – det är produktplacering av telefoner jag är tveksam till.
Stenshuvud är alltid spännande att besöka. Så här års är det bladlöst och väldigt naket. Vi väljer det Norra huvudet och njuter av utsikten över Kivik och Hanöbukten.
Min far var lantmätare och jag är intresserad av geografiska landmärken. Järnröret märker ut högsta punkten. Om man ska triangulera och rita kartor är det nödvändig information.
Förstora!
Skolfront lyfter fram faktumet att flickor överbelönas betygsmässigt för sina prestationer på de nationella proven. Anna Ekström menar, trots att kursplanerna beskriver det motsatta, att det flickorna är bra på (att läsa av läraren, vara aktiva i diskussioner och visa upp sitt engagemang) är något som pojkar också borde lära sig.
I Aftonbladet lyfter två journalister den motsatta vinkeln och menar att talet om “duktiga flickor” och “prestationsprinsessor” är en härskarteknik för att förlöjliga flickor och bevara den manliga överordningen.
Går de här två teorierna att förena? Jag tänker att det som borde vara en ganska teknisk fråga om betygskriterier har nu blivit väldigt moraliskt laddat – en fråga om skuld. Hur gick det till?
Vem är det som harvar?
Öster om Stenshuvud går en klippig stig. Vi brukar koka korv vid fyren under påsken. I år provgår vi rundan och inser att vintern är på tillbakagång. Äkta skrevsnö ser man inte ofta i dessa trakter. (Alla bilder är klickbara)
Klimatet är milt och vi knockas av de verkliga vårtecknen – jättelika tranflockar och enstaka blåsippor.
Ännu är det lugnt i skogen och vi hälsar artigt på de mötande. Rastplatserna är inte överutnyttjade.
Norr om Stenshuvud ligger en liten skog med märklig natur. Berget erbjuder lä och havet tar udden av de kalla vintrarna. Därför växer en hel del exotiska växter i ett vilt arboretum. På andra sidan staketet är det nationalpark och där får endast garanterat icke-importerade träd finnas. Ett vackert möte mellan ek och parasit – eller är det en saprofyt?
Konstnärerna här på Österlen har storartade visioner.
Många väljer djurmotiv som alla vet säljer bra.
Men bäst av allt är vänskap mellan barn och hund.
Förstora - hjulkonst
Detta kan vara en installation inför påskens konstvecka här på Österlen, men jag tror det är en bättre gissning att skjulet har rasat efter vinterns snöstormar. Nu står vagnshjulen oskyddade i vårregnet.
Bildserien Rost sover aldrig
Mitt första möte med den vita Volvo 740:n var en stark och omskakande upplevelse. Den hade okända finesser som luftkonditionering och elektriska fönsterhissar. Plötsligt framstod vår gamla SAAB som sorgligt omodernt och trafikfarlig. Jag förstod varför sonen inte ville att vi skulle erbjuda skjuts till bortamatcherna.
Tiden gick och många andra bilar gick sönder, men inte Volvon som allt mer framstod som en verklig evighetsmaskin. Alla vet att en bil äldre än 15 år är en rullande sparbössa – åtminstone om man inte tar in bensinkostnader och miljöaspekter. Det går liksom inte att göra sig av med en bil som fungerar.
Här på Österlen är 740 den givna bilen för bondpojkar med ambitioner att göra enkla reparationer. (filmen om RacerFrasse!)Därför lämnar Volvon nu storstadens hets och rullar mellan byar på Skånes landsbygd.
Ägarna tror de har bytt upp sig till tysk kvalitet och om 15 år vet vi om de har rätt.
Jag kommer aldrig mer att bli lika imponerad av en bil.
Förstora - hitta ägaren!
Jag är kanske inte världens bäste förlorare, men det finns några sämre. Den här damen från Linköping har verkligen svårt att dölja sin besvikelse.
Varför tycker jag att detta klippet är så hysteriskt roligt?
Kanske för att det kunde varit jag…
Tysta tankar 