2 000 Inlägg
9 602 Kommentarer
Livet består av en serie jubileum. Det finns alltid en ny anledning att fira.
James Brown – For Once In My Life – Extended Version
Bilden är från skulpturparken i Wanås. Länk. Ett givet utflyktsmål.
Jag snubblar över radioprogrammet Den romantiska komedins uppgång och fall.
Andres Lokko samtalar med Anneli Dufva och jag dras in i resonemanget om den perfekta formen och förutsägbara konventioner. De som försöker testa gränserna för genren genom olika former av twistar tycks ofelbart köra i diket. Lokko lyfter fram Notting Hill som en oväntad höjdpunkt och att det i engelska varianter ofta finns väl utmejslade biroller som lyfter berättelsen. Middagen då Hugh grants syster och kompisar tävlar om vem som är mest misslyckad är svårslagen i sin banala genialitet. Det går liksom inte att undvika att älska personerna efter detta.
Lokko gör också en oväntad koppling till Plura och Mauros kök, där samma tävling återkommer. Jag ser det sista programmet och inser att detta är verkligt nyskapande teve. I brist på romantiska komedier får vi hålla tillgodo med någon form av verklighet.
Länk till Plura och Mauro — TV8play
Fredlig samexisten?
Jag smög in på ett seminarie om genus och etnicitet under konferensen Musik och samhälle. Det tycks vara en högt prioriterad fråga att det ska finnas lika många män som kvinnor inom den musikverksamhet som studieförbunden organiserar inom landet. Fyra glada göteborgare delade med sig av sina erfarenheter och viljan att bryta upp strukturer med okonventionella metoder var påtaglig.
En spännande och kontroversiell väg är att vid rekrytering sortera bort alla med svenskklingande namn innan den blivande arbetsgivaren går igenom meriterna. Vi är några stycken som menar att detta handlande liknar diskriminering och nog ligger utanför lagens ramar. Dessutom finns det en uppenbar risk att en del invandrare som har bytt namn hamnar i fel hög.
Den goda viljan skrämmer mig. Alla medel tycks vara tillåtna i kampen för att… ja vad var det nu de ville?
Regeringen tillsätter en utredning om att skolpersonal ska bli skyldig att anmäla missförhållanden inom skolan enligt mönster från sjukvårdens Lex Maria
Länk till Utbildningsdepartementet
Skolpersonal är i dag anmälningsskyldig när det gäller barn som far illa, enligt socialtjänstlagen, och i den nya skollagen föreslås att kränkningar av elever måste anmälas. Regeringen har nu tillsatt en utredning, som ska föreslå hur man kan utforma en allmän skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Bland annat ska utredningen klargöra vad som ska räknas som ett missförhållande, vilket kan skilja sig mellan exempelvis förskolan och gymnasieskolan, och hur anmälningsförfarandet ska utformas.
Dessutom ska utredaren föreslå vilka personalkategorier som ska omfattas av anmälningsskyldigheten, till exempel om det även ska gälla lärarstudenter eller vaktmästare. Utredningen behöver också ta ställning till om den som är anmälningsskyldig, men har låtit bli att anmäla, ska kunna drabbas av någon sanktion.
Spännande frågor och jag är nog vagt positiv till att det här utreds. Skyddet för de kritiska rösterna på skolorna behöver förstärkas. I Malmö brukade alla som kände sig illa behandlade hotade med att “ringa till Kvällsposten” som sågs som försvararen av den lilla människans rättigheter.
I framtiden ringer vi till Skolinspektionen. Anonymt?
Vem vill skaka galler?
Myten om pojkarnas “antipluggkultur” börjar ifrågasättas. Mina etnologkamrater undrar över hur ett sådant begrepp uppstått? Kan det vara både analysredskap och beskrivande samtidigt?
J. menar att det påminner om det hopplösa begreppet “invandrarkultur” som rymde allt från falafel till hedersmord. Ordet förklarar ingenting men antyder ett vagt samband och låter oss som representerar normen förfasa oss över det vi inte förstår.
Tyvärr blockerar ordet “antipluggkultur” en djupare förståelse av problemet med pojkarnas svaga skolprestationer.
Anne-Marie är extremt frågvis och funderar över den klassiska skolstrategin att sätta snäll flicka vid bråkig pojke.
Länk – äsch jag citerar hela listan! Kommenterar gärna hos A-M. Jag vill inte stjäla hennes diskussion.
– Jo de löste det med att sätta den bråkiga killen med en tyst och snäll flicka, hörde jag någon säga.
Jag måste tänka.
Den tidiga seriefinalen mellan MFF och HIF motsvarade inte mina förväntningar på fotbollsfest. Varför är magin så bräcklig?
Det är roligare att leka med photoshop på nätet
Nog är det upprörande att det finns flickor som presterar sämre än pojkar.
Hur kan jag skriva om detta utan att bli sarkastisk och ironisk? Eller hämndlysten och konspiratorisk?
Läs intervjun med Fredric Gieth i LO-tidningen.
Gärna två gånger!
Manliga nätverket från Borås besöker Malmö
Läs mer om nätverket i Malmö
Jag vet inte om det går att förklara för dagens ungdom vilken epokgörande upplevelse Twin Peaks var.
Plötsligt insåg vi att teve kunde vara ett konstnärligt medium och att allt var möjligt. Vi njöt av att inte förstå.
Det femstjärninga kräkmedlet Aftonbladet oroar sig för Daniel Westlings vikande hårfäste. (Länk)
“Westling är snart flintis”
Även bilderna från röda mattan utanför Kungliga teatern i Köpenhamn avslöjar att Daniels hår inte är vad det en gång varit. (…) Frisören: Håravfallet kommer bara bli värre. Daniel Westling är drabbad av håravfall. Och det kommer att bli värre.
– Inom några år är han kal, säger kändisfrisören Bobby Oduncu.
Jag är bekymrad över denna plötsliga omtanke kring kungafamiljens genbank som hotas av både borgerligt blod och högt hårfäste. Nu känns det som om Daniel behöver mitt och folkets stöd!
Min mamma brukar säga att högt hårfäste är ett tecken på intelligens – det riskerar att bli ett pinsamt och oväntat inslag i hovet.
