Jag vaknar sent med en tung känsla i kroppen. Läser diskussionstråden på Newsmill med en känsla av overklighet. Är jag ansvarig för det? Borde jag försvara mig mot attackerna?
Hur var det nu med Marlon Brando i Storstadshamn – det gick inte så bra va?
Det finns något sårbart över Brandos skådespeleri som gör honom ständigt aktuell. Det är en skör manlighet som löper genom hans filmer. Jag skulle gärna diskutera genus med honom.
Det är inte särskilt modigt att kritisera genusvetenskap på Newsmill. Därför försökte jag skriva en text som beskrev olika positioner utan att alltför uppenbart ta ställning för något av alternativen. En del av kommentarerna uppskattar inte mitt försök till resonerande tonfall, andra brusar upp och försöker beslå mig med motsägelser eller andra dödssynder som “biologism”.
Jag brukar försöka delta i debatten, men känner ingen stor lust idag. Det mesta är sig likt förutom att Gunilla Madegård har bytt skepnad och nu kallar sig Sahandra Kalix. När timmen blir sen glömmer hon bort sig och det blir pinsamt. Ett troll förblir ett troll.
Antagligen kommer jag inte att ha förstärkt min ställning bland beslutsfattare genom artikeln, men efter att ha blivit kallad “barnomsorgens John Wayne” av Torbjörn Messing har jag inte mycket trovärdighet att försvara.
Det är ganska ruggigt väder och jag längtar efter en dålig film. Den här gamla skräckrullen skulle nog fungera.
Jag googlar huvudrollsinnehavaren Yvette Vickers och ramlar över ett livsöde.
A mummified body, believed to be that of one-time Playboy Playmate Yvette Vickers, was found in a Beverly Hills home on Monday (May 2).
The body was found in a dilapidated home, according to Reuters, after a neighbor noticed cobwebs and old letters in the mailbox. It’s believed the body was in situ for at least a year before being discovered.
The house was reportedly packed with boxes, one window was broken and a space heater was running in the upstairs room where the body was found. Police said there were no signs of foul play.
Vickers, named Playboy’s Miss July in 1959, was also a B-movie actress whose credits include “Attack of the 50 Foot Woman” and “Attack of the Giant Leeches.” She also made an uncredited appearance in 1950’s “Sunset Boulevard.”
Jag försöker rädda mitt rykte som seriös bloggare genom att länka till den här viktiga krönikan av Heidi Avellan.
Och den här artikeln av Lotta Satz om könsobalans i skånska bolagsstyrelser.
Jag försöker tänka en ny tanke om dagen. De här twittrarna hjälper mig.
En del citat drabbar hårdare än andra.
https://twitter.com/nietzschequotes/status/170753856601468928
Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.
Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?
– Vad hände?
– Vi trodde inte tillräckligt!
Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?
Jag lyssnar på den överhettade debatten om ordet hen och längtar efter en klok feminist som kan skapa lite ordning bland de teoretiska dimmorna.
Då bjuder UR på det här författarporträttet och jag blir nyfiken på vad som är kärnan i hennes nyckelord “heteronormativitet”. Fanny verkar vara en öppen och nyfiken person.
Jag möter studenter som ska gå ut på VFU. De befinner sig i slutet av sin utbildning och kraven ökar. Frågor om kunskapen natur och lärandets villkor blir viktiga. De förväntas kunna motivera sina didaktiska överväganden och jag anar att vi borde ha lagt en stabilare grund för pedagogisk filosofi.
Min försök till epistemologiska diskussioner är ganska krampaktiga.
Jag läser ikapp twitterflödet och anar att svtdebatt inte varit en höjdpunkt i tevehistorien.
Tysta tankar 