Rationalitet och fruktodling

Sommaren 1994 hyrde vi en stuga i en fruktodling vid Rörums södra å. Ägaren hade sågat ner gamla träd och förhoppningsfullt planterat nya i den sandiga och torra marken på högplatån.

Idag vandrar jag förbi och inser att han gett upp. De flesta träd är döda och några illa beskurna fruktträd brottas mot ogräset.

På andra sidan parkeringen vid Knäbäckshusen njuter antagligen en annan odlare av de här trädraderna.

20120722-195410.jpg

Den berättelsen har ingen moral. Antagligen har den inte ens ett slut.

Viktiga nyanseringar – uppdaterad

Uppdatering – en olycklig siffra om antalet studenter med språkliga svårigheter återkommer i Expressens ledare.

Länk

Plats för källkritik.

………………………………….

https://twitter.com/gordonwi/status/225562582369583104

Lotta Bergman har rätt – det var mycket dumt att nämna siffror i hypotetiska resonemang utifrån illa definierade och mycket kontroversiella begrepp.

Se tidigare diskussioner om “svårigheter”.

20120718-193627.jpg

En dag av prokrastinering

Länk

Prokrastinering (av lat. procrastinare, av prefixet pro-, och crastinus, hörande till morgondagen, av cras, i morgon])[1] eller uppskjutarbeteende innebär inom kognitiv beteendeterapi (KBT) vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av handlingar, beslut och arbetsuppgifter. Man substituerar viktiga aktiviteter med alternativa aktiviteter som kanske också måste göras men som har lägre prioritet, eller som inte alls bidrar till att man uppnår sina mål, exempelvis dagdrömmande eller datorsurfande på arbets- eller studietid. Prokrastinering inträffar ofta när ett val måste göras mellan en större uppgift och en mindre uppgift.

Prokrastinering kan delas upp i två huvudkategorier: dels den friska, dels den sjukliga (patologiska). Alla människor tenderar att skjuta upp uppgifter eller beslut då och då. Patologisk prokrastinering är i sig inte en sjukdom utan ett dysfunktionellt beteende som hindrar normal funktion.[2]

Patologisk prokrastinering kan leda till bristande personlig produktivitet och stora problem att uppnå sina mål för såväl privatliv, studier som karriär. Beteendet påverkar allvarligt personens vardagliga liv och leder till psykologisk dysfunktion. En person som lider av detta kan drabbas av skuldkänslor, bli stressad och känna ångest för att man inte tar sitt ansvar. Dessa känslor kan leda till ytterligare förhalning. Prokrastinering kan av omgivningen såväl som personen själv misstolkas som lättja och ansvarslöshet.