Jag vet att många har svårt att förhålla sig till tanken på att förskolan inte alltid är bra för alla barn. Det var enklare förr. Då var kampen för daghemsutbyggnad ett uttryck för kvinnans frigörelse. Idag svajar positionerna.
Följ med på Twitter!
(OBS ny hashtag #vlmMalmö – efterdyningarna från London Marathon trängde på…)
Full av förväntan – lite uppladdning:
Som om det är något möjligt att välja bort?
Pontus Lindh sammanfattar:
Händelse staplas på händelse: Maria Svelands ”Hatet”, Bianca och Tiffany Kronlöfs Youtubesuccé ”Så jävla PK”, Gunilla Molloys DN-artikel ”Pojkar läser bara om män också läser”, Uppdrag Gransknings huliganprogram, DR:s program Blachman, Luleå universitets studie om att sexism styr rekryteringen till den svenska it-sektorn och Socialdemokraternas beslut att skynda långsamt med den tredje pappamånaden. Eftersom alla dessa händelser hänger ihop försöker jag ånyo förhålla mig till mannen, det kön jag tillhör.
Jag förhåller mig till att:
2010 polisanmäldes 16 900 sexualbrott. Av dessa utgjordes 40 procent av våldtäkt eller försök till våldtäkt. 98 procent av de misstänkta var män.
2010 polisanmäldes 87 500 misshandelsbrott i Sverige. 85 procent av de misstänkta var män. 60 procent av de drabbade var män.
De här anklagelserna är svåra att försvara sig mot.
Därutöver borde en statlig haverikommission tillsättas. För det behövs en utredning, med åtföljande aktionsplan, som kopplar samman hur flickor danas till flickor och pojkar till pojkar – språket, egenskaperna, leksakerna, sporten – med tonåringars självbild, språk, manöverutrymme för respektive kön, med pappors uttag av föräldraledighet, mäns våld mot kvinnor och andra män, mäns maktdominans i arbetslivet och mäns så kallade manlighet. Dessa yttringar hänger nämligen oavvisligen ihop.
Jag har en mer positiv syn på mäns möjlighet att på ett individuellt plan förhålla sig till maskulina myter. Det finns andra sidor än dem som Pontus Lindh lyfter fram.
Jag gillar engagerade föräldrar.
Jag vet att många skyller skolans misslyckande på den här metoden och tänker att det finns misstag att lära av.
Vi lever i en tid av hög styrning och ingen utbildning är så genomreglerad som lärarutbildningen. Därför är det lite underligt att det krävs ett omfattande detektivarbete för att kunna jämföra antagningssiffror mellan lärosätena som tycks kunna lägga in sina utbildningar under vitt skilda söksträngar.
Förskollärare hittar jag under tre rubriker. Grundlärare med inriktning mot fritidshem… Nej det hittar jag inte alls!
Jag tänker att det borde vara intressant att jämföra strategier för att rekrytera män till läraryrket.
De här siffrorna väcker min nyfikenhet – är det så att män gör smalare yrkesval?
Går det att tolka förhållandet mellan totala ansökningar och förstahandsval så? Samma mönster hittar jag i Malmö!
UPPDATERING:
Uppdatering 2
Jag gillar det här försöket att nyansera diskussionen om små barn och surfplattor.
På natten byter Twitter ansikte:
Grannens vackra ägg. De bär jag gärna.
