Det är tråkigt att behöva kritisera kollegor, men den här texten är inget vidare.
Länk till Feiwel Kupferberg i Sydsvenskan
Genom att avskaffa det besvärliga ämnet pedagogik har ansvariga politiker i lugn och ro kunnat låta administrativt utformade styrdokument utan vetenskaplig grund styra lärarutbildningarnas innehåll. Det skriver Feiwel Kupferberg, professor i pedagogik vid Malmö högskola och ämnesansvarig vid institutionen för lärande och samhälle.
Feiwel arbetar på FAKULTETEN Lärande och samhälle, jag tror han är ämnesansvarig för någonting på INSTITUTIONEN Kultur språk medier. Presentationen på hemsidan ger inga ledtrådar.
På dagens lärarutbildningar har studenterna läroböcker som en tjugoåring skulle ha kunnat skriva. Här har vi huvudförklaringen till den svenska skolans ras.
Den som menar sig ha förklaringen till skolans kris bör vara noga med detaljer. Nu sällar sig Feiwel till skaran av alarmister som tar chansen att vädra egna käpphästar i turbulensen efter PISA-rapporten. Han är i gott sällskap. Jag försöker distansera mig från de enkla och nostalgiska lösningarna.
(Helena hör naturligtvis inte till den gruppen. Hon är som vanligt konstuktiv och välformulerad.)
Tråkigare är att Feiwel smutskastar utbildningen och sprider myter om kurslitteraturen på sin institution. Vilka kurser menar han? Hur har diskussionerna gått? I vilka sammanhang har professorn gjort sin röst hörd?
Den bittra striden mellan Utbildningsvetenskap och Pedagogik är av begränsat allmänintresse. Som vanligt handlar det om pengar och forskningsbidrag.
Det känns inte som om Feiwel och jag drar åt samma håll.
