https://twitter.com/genusskolan/status/411085957765795840
Problemet med könskillnader i skolresultat är komplext. För att göra något åt det behövs inte bara en insats utan flera på olika nivåer. Mia Heikkilä efterlyser ett pågående samtal om kön på skolorna.
– Det handlar om att man i skolan måste börja se kön som en variabel. Idag tenderar man att tro att flickor och pojkar bemöts likadant. Det stämmer inte, säger hon.
Skolor behöver vara självkritiska
Mia Heikkilä vill gärna se mer självkritik, att man på skolorna börjar fundera kring om man lyft upp den duktiga flickan som norm i klassrummet.– Och om det är så, vad får det för konsekvenser?
Som lärare är det viktigt att ha en didaktisk medvetenhet som utgår ifrån kön, menar Mia Heikkilä. Det handlar om att fråga sig själv varför man lagt upp undervisningen på ett visst sätt, passar min uppgift både pojkar och flickor? Varför gör jag som jag gör i klassrummet? Varför har jag valt vissa läromedel?
I andra sammanhang har vi inte varit överens. Här har jag inga invändningar.
Fast jag undrar vad hon menar med att “pojkar och flickor bemöts likadant”? Frågan är väl hur skolan förhåller sig till individer – föreställningar om kön, klass och etnicitet riskerar alltid att inbjuda till förenklingar!





