I drömmen dricker jag glas efter glas, men ingenting hjälper. När jag vaknar är jag fortfarande lika törstig.
I det här gränslandet kan allt hända.
Jag drömmer att jag är törstig
Reply
Jag tror att det går att dela in mänskligheten i två grupper
De nyfikna och de icke nyfikna.
Idag vet jag att det inte går att förklara Twitter för någon som inte är nyfiken. Det måste upplevas.
Maskulinitetens olika ansikten 11
– Jag fick lite tid över under föräldraledigheten och tänkte att den här dräkten kunde vara en kul grej.
Jag behöver kanske putsa på mitt rykte som flumpedagog?
Tack för tipset Jonas – i en tid då partiledarna slår knut på sig för att verka ansvarsfulla lutar jag mig mot mina verkliga auktoriteter.
Jag saknar den lättsinniga discoeran
Dessutom gillar jag lågbudgetmusikvideo med glada dansare. Och har alltid velat ha en skinnjacka med fransar – men aldrig vågat.
Välkommen hem!
Idag kommer en kär vän tillbaka till Malmö. Det är värt att fira.
Inspelningen är snart 25 år gammal. Jag tycker det svänger. Har alltid gillat Peter LeMarc.
Jag brukar undvika pedofildebatten…
…och är angelägen om att inte bagatellisera övergrepp mot barn.
Men den här texten från i onsdags innehåller några tveksamheter.
Först rubriken “misstänkt barnvåldtäkt” utreds. Språkligt sett är det kanske möjligt att se “misstänkt” som synonym med “påstådd” men för de flesta av oss är det nog så att utredaren ska undersöka något som har hänt och klarlägga detaljer – hur gick det till. Men inom juridiken är det kanske möjligt att utreda något som kanske inte har ägt rum?
I ingressen klargörs det detaljerat för vad åklagaren misstänker den utpekade för. I dagens artikel är tonen helt annorlunda.
Vi kan ju spekulera i betydelsen av det lilla ordet “än”, men här tycks finnas en uppriktig vilja att inte gå händelserna i förväg.
Åklagaren intar en mycket försiktig hållning:
Om det som beskrivits inte alls hänt är det ju fruktansvärt för den som är utpekad, säger Helena Lundström.
Bukfett kanske hör medelåldern till?
Kippavandring
Jag skakar av mig influensan och trotsar de friska vindarna tillsammans med ett hundratal medvandrare. För mig som är uppvuxen med taktfasta demonstrationer i raka led (fyra och fyra, håll avståndet) känns det befriande att vara del av något väldigt anspråkslöst och samtidigt viktigt.
Vi är en brokig samling. Ingen klädkod och inga paroller att bråka om.
Vi närmar oss Stortorget. Polisen har lyckats förflytta Hammarbyfansen till närliggande krogar. Vandrarna ställer upp sig på trappan bakom en text till stöd för den misshandlade Showan. Jag fotograferar pressen som fotograferar oss.
Det lär inte bli svårt att hitta bilder tagna ur det motsatta perspektivet.
Medierna om Nils Horner
Känsliga vittnesmål. Vi är många som saknar.
Tysta tankar 