Lekarkivet har 42 lekar för midsommar tydligen… http://t.co/h52V1cL5BQ
— Micke Andersson (@lekarkivet) June 17, 2014
Lek till midsommar
Reply
Det är en oändligt sorglig historia. Vad händer när skönheten tar slut och minnet sviker.
Det är en vacker film. Och skoningslös i sin skildring av en kvinnas upplösning och självbedrägeri.
Det har varit lite väl mycket politik på bloggen och jag känner mig alltid lite smutsig när feminismdebatten springer iväg. Eddy för tillbaka diskussionen till en mer grundläggande moralisk och epistemologisk nivå.
Som sagt, olika vägar till kunskap, skilda metoder, ger upphov till ständigt nya frågor. Inte konstigt att man känner sig lite vilsen. Det som är inne i sitt tänkande och den som är fokuserad på sin metod är så klart säker på sin sak och har självklart rätt. Men det betyder inte att den kunskapen är giltig överallt, alltid. Och logiken må vara strikt, men den kan också spela oss spratt när den tänjs ut långt bortom den horisont som livet och vardagen utgör. Klart man kan känna sig vilsen, när man blickar in i och får upp ögonen för kulturens komplexitet. Då är det viktigt att inte förlora huvudet och rusa iväg, att låta sig styras av affekter. Då behövs kritisk reflektion och utbyte av tankar, analys av läget, av vart man är på väg och vad man vill egentligen. Och då är vi tillbaka i moralen.
Måndag är alltid måndag.
Nordiskt forum avslutades idag och en del konferensdeltagare dröjer sig kvar i den vackra sommarkvällen. De blockerar min gata, men jag har inte bråttom och smyglyssnar på guiden:
– Här mötte jag ett gäng skinnskallar. En av dem kände jag igen och skällde ut.
Hmmmm – är det denna berättelsen besökarna tar med sig från min stad? Hon kunde väl ha sagt att Zlatan har bott i det höga gula huset till höger?
Jag försöker orientera mig mellan olika riktningar. Det går inte så bra.
https://twitter.com/themegabitch/status/478195619019104256
Jag saknar något att vila i.
Jag säger som Hasse Alfredson :
– Kan de vara så jevvliga?
Undersökningen är gjord i ett helt annat land. I Sverige oroar vi oss för helt andra saker.