Jag följer twitterflödet från det stora releasepartyt för Skolforskningsinstitiutets forskningsöversikter. Det verkar ha varit livat. Och förväntningarna är storslagna på denna lilla myndighet.

Länk till VR:s hemsida och publikationen

Ambitionerna är skyhöga:

• att säkra kvaliteten i de systematiska forskningssammanställningar som genomförs och i den forskning som initieras,
• att bevaka äktheten i översättningar, ursprungstolkningar och slutsatser,
• att utveckla nya former för kunskapssammanställningar, former som bättre svarar mot svenska lärares och skolledares behov av relevant, tillförlitlig och praktiskt hållbar kunskap,
• att involvera lärare i sammanställningsprocesserna för att säkra resultatens praktiska relevans – och forskare för att säkra vetenskaplig relevans och kvalitet,
• att förvissa sig om att den forskning som presenteras får en icke-normativ prägel, vilket betyder att den inbjuder till öppen och kritisk dialog samt inriktas mot att stärka lärares professionsutveckling,
• att bygga upp långsiktiga strukturer i syfte att kvalitetssäkra forskningsanvändningen med nätverk kring specifika frågeställningar som ett sätt att utveckla kompetenser kring kvalificerade tolkningar av forskningsresultat,
• att etablera relationer och en infrastruktur för samspelet mellan olika aktörer,
• att uppmärksamma den rikedom av studier som utförs av eller i samverkan med lärare på olika
  akademiska nivåer och inom skilda delar av skolorganisationen såväl nationellt, regionalt som
  lokalt,
• att undersöka former för hur lärare som genomför studier på forskarnivå ska få incitament för att sprida sin kunskap vidare,
• att utveckla olika vägar för att systematisera lärares forskning och tillgängliggöra de
  kunskapstillskott som denna typ av forskning genererar
• att samverka med övriga aktörer nationellt, regionalt och lokalt om uppdraget att sprida
  kunskapssammanställningar och med aktörer inom forskningssystemet avseende forskningsfrågor.

Jag bläddrar fram till avsnittet om förskoleforskning:

Som slutsats kan anföras att en förskola och pedagogiska relationer av hög kvalitet innehåller en sammanflätning av omsorg och undervisning. En jämvikt mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter, där personalen ger barns lek tillräckligt utrymme och stöd, och ett nytt undervisningsbegrepp behövs, som flyttas från formella och vuxenstyrda situationer till att gälla alla situationer där förskolepersonal förmår expandera barnens lärande i dialog, vilket även inkluderar dialog som inte är verbal.

OK – nu kör vi! Frågan är väl åt vilket håll?