De orättvisa betygen

Orsakerna till skillnaden i betygssättningen mellan könen är okända
Skillnaderna mellan kursbetyg och provbetyg mellan könen har setts under flera års insamlingar och analys av provresultat. Det finns fortfarande inte någon entydig förklaring till orsakerna bakom dessa skillnader. Skolorna behöver vara uppmärksamma på att betygsättningen sker rättvist så att pojkarna inte missgynnas. Det är också viktigt att lärarna ges förutsättningar till fortsatt kompetensutveckling i bedömningsfrågor.

Det tycks inte vara högkonjunktur för strukturella förklaringar.

Ett förslag som förstärker den könsuppdelade arbetsmarknaden

Miljöpartiet arbetar för jämställdhet och en arbetsmarknad där fler får plats och färre slits ut. Inför valet konkretiserar vi detta i en tydlig prioritering: kvinnor som arbetar inom äldreomsorgen ska ges bättre arbetsvillkor och mer möjlighet att styra över sin arbetstid, precis som män inom industrin redan har fått.

Därför föreslår vi att samtal inleds med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att med hjälp av statliga pengar ge kvinnor i omsorgen ökade möjligheter till arbetstidsförkortning, precis som män i industrin avtalat sig till. Vi gröna avsätter i vår budget 500 miljoner kronor per år för detta. Det är vårt konkreta förslag om sänkt arbetstid inför valet, vilket står i kontrast till de fantasisummor på hundratals miljarder som Alliansen i desperation försöker attackera oss med.

Menar de verkligen att kvinnor inom omsorgen ska ha andra villkor än de män som arbetar inom omsorgen? Tänker de på samma sätt om förskolan?

Jag är rädd att det innebär problem att utgå från statistik och kategorin kön. Ett utspel till och jag är förlorad.

De svåra frågorna om kvalitet i förskolan

Jag lyssnar på käbblet i SvtDebatt känner huvudvärken komma krypande. Vem är det som hörs i skoldebatten? Fichtelius har en irriterande röst och frågorna är alltför allmänt ställda. Sådana här debatter är bara plågsamma.

Det är viktigt att precisera vilka effekter som är angelägna att studeras. Jag anser att de viktigaste är barnens hälsa, psykosociala utveckling och intellektuella utveckling. Genom att daghem blivit förskola med egen läroplan har barnens intellektuella utveckling, eller lärandemålen, kommit i fokus. Personalen ska numer kontinuerlig dokumentera ”varje barns utveckling och lärande”. Skolverket och Lärarförbundet tolkar Pisa-resultaten som bevis på att förskolan förbättrar skolresultat ända upp i 15-årsåldern, men för sådana slutsatser krävs ytterligare studier. Internationell forskning som, till skillnad från Pisa, följt barnen från tidig ålder och framåt tyder på att positiva effekter på intellektuell förmåga är beroende av att förskolan håller hög kvalitet.

Det är en allvarlig anklagelse från Ulla Waldenström. Vem förvarar svensk pedagogisk forskning?

Löfven och gruppstorleken

Almedalen skapar energi. Så mycket förstår jag.

Socialdemokraternas pressrelease

Det är naturligtvis bra att kvalitetsfrågorna hamnar på dagordningen.

Ibland önskar jag att det fanns andra vinklar än skolresultat.

Stig-Björn Ljungren bekymrar sig över detaljstyrning.

Länk till AB

Dessutom har jag språkliga invändningar:

Hur kritisk kan jag vara mot institutionen förskola utan att världen rasar samman?

20140630-081052-29452988.jpg

100 år efter 1914

Skotten i Sarajevo känns långt borta. Jag lyssnar på ett program som diskuterar om det hade varit möjligt undvika första världskriget?

En teori är att det var en tid av krigsromantik. Den här sångboken från just 1914 är oblygt nationalistisk.

20140629-140220-50540694.jpg

Jag inser att musikundervisningen var en del av ideologiproduktionen.

20140629-140331-50611701.jpg

20140629-140331-50611366.jpg

Caroline Liberg om flummiga kunskapskrav

Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.

Detta är med andra ord ett exempel på en reform som sjösatts utan att den hunnit förankras och förberedas i verksamheten. Professorn i pedagogik Tomas Englund har visat på att i tysk och även norsk och dansk tradition har läraren en roll som en kognitivt och moraliskt medveten väljare av undervisningsinnehåll, en didaktiker. Men svenska lärare har i stort sett varit avskurna från den traditionen under efterkrigstiden.

I stället har en amerikansk tradition dominerat där läraren i högre grad betraktas som en teknisk verkställare av politiskt fattade beslut. Dagens situation med styrning genom otydliga kunskapskrav, något mer tydliga nationella prov och andra direktiv har förstärkt den bilden ytterligare.

Detta är också ett exempel på betydelsen av ett utvecklat yrkesspråk. Ett sådant yrkesspråk är något som växer fram successivt genom kollegiala samtal. Stöd för detta kan ges genom forskning som på ett systematiskt sätt undersöker hur man kan tala om utveckling av olika aspekter av kunskap inom ett ämne. För att tala med Lars Forsells stämma: ”Jag måste använda ord när jag talar till er” – med tillägget att jag måste veta vad de orden står för, för att kunna göra en likvärdig bedömning.

20140629-125916-46756995.jpg