Den här filmen är bra på så många sätt. Jag brukar inte förfasa mig över tider som flytt – men förföljelsen av homosexuella i England stämmer inte med min bild av det där trevliga landet.
Förra veckan Pride – nu The imitation game. Jag är en biokille.
Soligt och kallt. Jag slirar med cykeln på de blanka stenplattorna. Det är osäkerhet i luften.
Länk till Malmö konsthall.
THE ALIEN WITHIN – A living laboratory of Western society
14.11 2014 – 1.3 2015
Program jan/febSom en reaktion på den rådande politiska utmattningen och omfattande bristen på stabilitet i det allmänna politiska klimatet i och omkring Europa utforskar The Alien Within det västerländska samhällets framtid, i synnerhet hur dess strukturer äventyras av ett medvetet utnyttjande och politiserande av rädslan som en ny norm.
I ett sådant scenario uppkommer många frågor: Bör konsten utan omsvep ställa obekväma frågor och tvinga oss till att ta ställning? Kan det tygla våra demoner och driva ut våra obehagliga rädslor för gott? Utgör rädslan grunden för en europeisk kosmopolitism på 2000-talet som kan konfrontera begäret efter styrning och obetvinglig paranoia? Kan en mellanstor skandinavisk stad som Malmö representera denna modell och hyllas för det?
Jag går in i installationen och försöker uppleva.
I fiket tar jag en kopp kaffe. Servitrisen tittar konstigt på mig när jag ber om vanlig mjölk.
Klockan 15.00 är det vernissage/premiär på Institutets utställning/föreställning.
Det är en mycket kraftfull provokation och jag är berörd. Mötet med de båda tiggarna är i grunden omskakande. På väggen diskuteras möjliga strategier för att förändra världen.
Jag vacklar ut.
Jag läser Eddy Nehls text om bildning med stor behållning. Vi behöver diskutera ämnet ofta och knyta till frågan om motivation och organisation av skola och förskola.
Människans rationalitet leder henne ständigt vilse.
Johan Bävman har fotograferat svenska pappor.
Jag skulle gärna se liknande bilder av män i förskolan.
Jag kämpar vidare med den här boken och ryggar tillbaka inför en del uttryck.
Jag är osäker på om de skapar tydlighet inom det professionella samtalet och ganska säker på att det INTE ger status ur föräldrars synpunkt.
Jag ger inte upp i onödan.
Ni läser väl danska?
Skiftende regeringer og kommunerne har i årevis haft stort fokus på at skabe mere målrettet læring for små børn i landets daginstitutioner. Men nu viser en ny, omfattende gennemgang af den internationale forskning på området, at strategien er direkte skadelig i forhold til at forbedre f.eks. børns sprog- og talforståelse.
»Den klokkeklare konklusion er, at jo tidligere man begynder med målstyret læring, jo dårligere går det børnene senere i skolen og uddannelsessystemet,« siger professor i udviklingspsykologi Dion Sommer, der står bag gennemgangen af over 400 internationale forskningsprojekter.
Man kan lugnt säga att Stig-Björn går all in.
OM politikerna kräver jämställd styrelserepresentation av våra kära kapitalister, så bör de också se över sitt eget hus.
Idag har förskolorna strax under 5 procent män. Det innebär således att kvinnor dominerar förskoleindustrin upp till 95 procent.
Och detta på ett område där politikerna ändå får sägas ha visst inflytande över verksamheten. Samt det uppväxande släktet får viss inspiration för framtiden.
Ändå är det ett sanslöst bluddrande när politikerna närmar sig denna fråga. De pratar suddigt om nationella strategier, genusbudgetering, jämställdhetsintegrering, jämlik fördelning av forskningsanslag och annat i samma stil.
Och Skolverket! De har tagit i med hårdhandskarna – vilket i den här världen innebär produktion av broschyrer och uppbyggliga filmsnuttar på temat ”fler män behövs”.
Således. Det är uppenbart att vi har politiker som inte tyar med att peka med hela handen när det gäller deras eget fögderi. Ju större inflytande, desto otydligare budskap.
Låt oss därför hjälpa dem att tala klartext. Lagstifta om jämställdhet i företagens styrelser och landets förskolor.
Och om det inte går – se över era resonemang så vi kanske återfår lite respekt.
Lite bakgrund.
Jag rekommenderar den här Facebookgruppen. Livliga diskussioner och god stämning!
De flesta tycks inte se några problem med kroppsprydnader och hänvisar lite lättsinnigt till likabehandlingslagen.
“Det föreslagna direktivet syftar till att skydda människor mot diskriminering på grund av deras funktionshinder, ålder, sexuella läggning, religion eller övertygelse”
Nej, det håller inte. Alla kränkta måste nog skärpa sin argumentation.
Jag tror att många inte är medvetna om arbetsgivarens makt när det gäller anställdas utseende och klädsel.
Jag bläddrar försiktigt i en ny bok skriven av 23 professorer med anknytning till förskolan. Det är ett imponerande fredsprojekt att knyta samman olika högskolekulturer och forskningstraditioner i en lärobok.
Är det bara jag som tycker att den pompösa titeln gränsar till det tautologiska?
Kanske mer pleonasm?
Det känns riskabelt att kritisera innehållet när så många namnkunniga personer medverkar och garanterar den akademiska kvaliteten.
Jag gillar omslagsbilden!
Tysta tankar 