Nu är det dags att visa handlingskraft herr minister!

Jag är fortfarande arg och förvånad över att inte fler reagerar på det som lärarna från Rosengård säger i lördagens Sydsvenska (finns inte på nätet):

Lärarna som Sydsvenskan träffar är alla trötta på vad de menar är ett allt för stort fokus på resultat. Ett exempel på hur snett det kan slå är att endast elever som redan är nära att klara målen får erbjudande om att gå i sommarskola och läsa upp sina betyg.
(…)
– Mina elever, som har ännu större behov, får inte den chansen. Jag anser att det är ett direkt lagbrott. Det är bara för att skolan ska få bättre statistik, säger Lars Ellborg. Dessutom anser de att statistikivern särskilt missgynnar deras elever.

Resultatuppföljningen bidrar alltså till att de svagaste eleverna lämnas i sticket och resurserna fokuseras till de grupper som har en möjlighet att bli godkända.

Jag vill att ni ska vara lika arga som jag!

Kritiken mot skolorna i Rosengård – “en dolkstöt i mellangärdet”

Många har rasat mot de dåliga resultaten i stadsdelen Rosengård och ledarsidorna har tävlat i att utkräva ansvar. Baksidan av de här kampanjerna tror jag är att många lärare tappar sugen. De  tröttar på att vara slagpåsar för politiker och debattörers utfall. Nu reagerar lärarna på den ensidiga beskrivningen. Artikeln från den 12/3 Sydsvenskan finns inte på nätet. Jag gick genom Mediearkivet.

Oroväckande är beskrivningen av resultatfixeringen. Om de här anklagelserna  stämmer har vi ett allvarligt problem och jag är bekymrad över att inte fler reagerar på beskrivningen av  effekten  av fokuseringen på att öka andelen godkända barn. Jag markerar med fet stil.

Av de många brister som Skolinspektionen radat upp finns det bara en som lärarna själva kan göra något åt, enligt Susanne Strand.

– När det gäller resultatuppföljningen har vi tagit åt oss och kommer att rannsaka oss själva. Men om det är någon skola i den här staden där lärarna ständigt tvingas tänka om och se hur man kan lösa problem, så är det här, säger hon.

Lärarna som Sydsvenskan träffar är alla trötta på vad de menar är ett allt för stort fokus på resultat. Ett exempel på hur snett det kan slå är att endast elever som redan är nära att klara målen får erbjudande om att gå i sommarskola och läsa upp sina betyg.

Om detta är sant ser jag inget hopp för svensk skola.

– Mina elever, som har ännu större behov, får inte den chansen. Jag anser att det är ett direkt lagbrott. Det är bara för att skolan ska få bättre statistik, säger Lars Ellborg. Dessutom anser de att statistikivern särskilt missgynnar deras elever.

Skolinspektionen och statistiskryttarna skapar alltså nya problem. De lärare som väljer att fokusera på de svagaste barnen tvingas att bryta mot direktiven om att till varje pris öka andelen godkända resultat

– Våra elever börjar här nere, säger språk- och idrottsläraren Åsa Ghodsian och sänker handflatan mot golvet.

– Och kämpar sig hit upp, fortsätter hon och höjer handen en meter. – För att uppnå målen måste de klara den här lilla biten till, säger hon och höjer handen ytterligare ett par centimeter.

Lars Ellborg förtydligar: – Eftersom de börjar på en mycket låg nivå gör de en längre resa än många andra elever. Men det syns inte på något papper, därför får varken de, vi eller skolan kredd för det arbetet, säger han. Orättvist behandlade. “Som en saftig dolkstöt i mellangärdet.” Så beskriver läraren Lars Ellborg den senaste tidens kritik från medier och myndigheter. Susanne Strand, som är en av två specialpedagoger på Rosengårdsskolan, instämmer.

Ibland tycker jag att skoldebatten är väldigt beskäftig. Den här typen av ledare gör mig illamående : Skolor i skamvrån

Det kanske är för lite katederundervisning? Se Twitter

Männen i förskolan – uppdaterat Newsmill!

Diskussionen om könets betydelse i skola och förskola fortsätter. Jag betonar vikten av att olika erfarenheter finns representerade i personalgruppen, men värjer mig från essentialistiska idéer om hur män egentligen är. Maskulinitet är något som förändras och förhandlas genom historien.

På bilden dansar jag och en känd pedagogikprofessor med förskolebarn i Folkets park vid barnomsorgsdagen (1979??). Jag tror att mina snickarbyxor var röda, men hade även gula och blå.

På Newsmill fortsätter debatten från TCO:s rundabordsamtal.

Länk

Alla talar om Ken (var är Barbie?)

Twitter prisar sir Ken Robinson hos Skavlan. Nu återstår att se vilket intryck han gjorde på Reinfeldt?

SvtPlay från 29:00

Missa inte  Ken Robinson på RSA, ”Changing Education Paradigms” – animation när det är som bäst.

För dem som inte får nog finns även hemsidan. Vi behöver andra hjältar än Stavros.

http://twitter.com/#!/marekh75/status/46490570218147840

9A – nästa steg!

Idag under debatten lyfte en kvinna tanken på att de egentligen är föräldrarna som är nyckeln till skolframgång.

Nästa år går vi på föräldrarna?

Återanpassningsproblem

Min tid på Häckeberga slott är över. Ärtan var utmärkt. Nu återvänder jag till mitt eländiga vardagsliv och försöker komma över den slående bristen på service i hemmiljön.

Peter Gärdenfors diskuterar sin senaste bok Lusten att lära och vi har många frågor. Går det att översätta hans tankar om motivationens betydelse för lärandet till högskolemiljön? Vad innebär det att ta stöd i berättelser?

Jag är lite trött och citerar rakt av från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

IKT i skola och lärarutbildning

Vi skriver kursplaner och försöker integrera digitala kompetenser i den nya lärarutbildningen. Jag pendlar mellan att vilja detaljstyra och ett mer öppet förhållningssätt där innehållet får styra och datorn är ett bland andra redskap.

Jag gillar det här försöket att definiera vad lärare bör kunna: Länk

Det lär finnas guld vid regnbågens slut?

Det lär finnas guld vid regnbågens slut?

De flitiga flickornas problem sitter inom dem?

Heidi Grant Halvorsen belyser problemet med flickorna som inte får yrkesmässig valuta för sina skolansträngningar.

Länk

Successful women know only too well that in any male-dominated profession, we often find ourselves at a distinct disadvantage. We are routinely underestimated, underutilized and even underpaid. Studies show that women need to perform at extraordinarily high levels, just to appear moderately competent compared to our male coworkers.

But in my experience, smart and talented women rarely realize that one of the toughest hurdles they’ll have to overcome to be successful lies within.

En studie visar att sannolikheten är stor för att högpresterande flickor i fifth grade kommer att ge upp:

She found that Bright Girls, when given something to learn that was particularly foreign or complex, were quick to give up; the higher the girls’ IQ, the more likely they were to throw in the towel. In fact, the straight-A girls showed the most helpless responses. Bright boys, on the other hand, saw the difficult material as a challenge, and found it energizing. They were more likely to redouble their efforts rather than give up.

Vad beror skillnaden mellan pojkar och flickor på?

So there were no differences between these boys and girls in ability, nor in past history of success. The only difference was how bright boys and girls interpreted difficulty — what it meant to them when material seemed hard to learn. Bright Girls were much quicker to doubt their ability, to lose confidence and to become less effective learners as a result.

Jag tänkte sammanfatta, men väljer att citera. Det är ett hårt budskap:

How do girls and boys develop these different views? Most likely, it has to do with the kinds of feedback we get from parents and teachers as young children. Girls, who develop self-control earlier and are better able to follow instructions, are often praised for their “goodness.” When we do well in school, we are told that we are “so smart,” “so clever, ” or “such a good student.” This kind of praise implies that traits like smartness, cleverness and goodness are qualities you either have or you don’t.

När pojkarna misslyckas i skolan drar de inte några slutsatser om sina bristande förmågor. Flickorna lär sig att frukta besvärliga situationer:

We continue to carry these beliefs, often unconsciously, around with us throughout our lives. And because Bright Girls are particularly likely to see their abilities as innate and unchangeable, they grow up to be women who are far too hard on themselves — women who will prematurely conclude that they don’t have what it takes to succeed in a particular arena, and give up way too soon.

Slutklämmen är kraftfull och antyder att feminismen måste söka nya vägar för att stödja kvinnors frigörelse:

So if you were a Bright Girl, it’s time to toss out your (mistaken) belief about how ability works, embrace the fact that you can always improve and reclaim the confidence to tackle any challenge that you lost so long ago.

Idag verkar killarna ha en bättre utvecklad strategisk förmåga att hantera misslyckanden i skolan.