Uttråkade av Yohio?

Jag skrev en liten text på Newsmill om Yohio . Min ambition är att försöka skapa en brygga mellan identitetslekar och traditionell maskulinitet.

Länk

Det känns fortfarande tomt att inte få läsa kommentarer – men när jag ser hur många läsare som blir uttråkade av grabben från Sundsvall tänker jag att det är nog säkrast så. Antagligen är det bättre än “Arg”?

yohio

En försiktig trend?

Ledare som denna var inte politiskt möjliga för tio år sedan. Jämställdhetspolitiken förändras. Frågan är om diskussionerna påverkar skolans innehåll och arbetsformer?

20130205-065833.jpg

Konsekvenser av pojkarnas skolmisslyckanden

Regeringens framtidskommision har fortfarande inte publicerat texterna i antologin Framtidsutmaningar på nätet. Bo Rothsteins text förtjänar att läsas och diskuteras av många. Han beskriver konsekvenserna av att en stor grupp män hör till de tredubbelt ratade – och avslutar med att ställa den retoriska frågan om det finns något politiskt parti som framstår som attraktivt för dessa?

Rothstein argumenterar övertygande om att mäns status är avgörande för om de ska lyckas på partnervalsarenan. För män med akademiskt yrke är sannolikheten att de ska leva i hushåll med barn omkring 75%, för LO-anslutna omkring 50% och för arbetslösa/långtidssjukskrivna 23%. För kvinnor finns inga sådana skillnader.

Det finns en hård kärna av allvar i den här dystopin. Stig-Björn Ljungren har kommenterat texten i Dagens samhälle – bakom betalväggen.

20130203-213245.jpg

Kriget mot pojkarna?

Jag är rädd att många reagerar med misstänksamhet mot den här boken. I den nya upplagan finns nytt material och en del nyanseringar. Frågan är om budskapet går att tolka som något annat än anti-feministiskt? Jag tror författaren försöker krångla sig ur den positionen.

Länk till The Atlantic

20130203-144303.jpg

En ansträngande vandring genom staden

Jag är inte van vid så här mycket intryck.

Uppdatering:
Detta däremot är pinsamt på riktigt: