Jag vaknar glad!
Så var den dagen förstörd.
Den trötta alarmismen i DN triumferar. Bilden av inkompetenta studenter kletar fast. Jag har andra erfarenheter och oroar mig för hur de här beskrivningarna blir självbekräftande.
Jag vaknar glad!
Så var den dagen förstörd.
Den trötta alarmismen i DN triumferar. Bilden av inkompetenta studenter kletar fast. Jag har andra erfarenheter och oroar mig för hur de här beskrivningarna blir självbekräftande.
Jag söker på “förskolelärare anmäls för ofredande” och muttrar över hur svårt det är att tvinga ner anden i flaskan.
Jag brukar säga att förebilder tråkar ut mig. Det är inte sant. Dokumentären om den polske barnläkaren är fantastiskt inspirerande och jag påminns om vilken förmån det är att få arbeta med barn.
Utgivarens svar innehåller en underlig glidning:
Svar: Det var ett misstag att använda termen ”förskollärare” i nämnda artikel. ”Förskoleanställd” hade varit mer korrekt, oavsett vilken yrkesgrupp den anmälde tillhör. </blockquote
I det här fallet handlar det inte om mer eller mindre korrekt – utan en direkt felaktighet. Idag har också TT efter upprepade påstötningar gått ut med en dementi. Jag tvivlar på att den kommer att få medialt genomslag.
Den här berättelsen från Frankrike ställer många spännande frågor.
– Den här historien visar att gener bara är en detalj, säger filosofen François Noudelmann.
Vittnesmålet får stort gehör i Frankrike som just laddar inför vårens stora samhällsdebatt: den om homosexuella pars rätt till provrörsbarn – och vad som egentligen gör en familj till en familj.
Jag jobbar inte med reklam.
Tack för det.
Kanske kan någon förklara det där med
väggfärg för kvinnor
Dessutom tycks dess främsta företrädare vara kvinnor.
The punishment of boys for being boys proceeds apace. But what happens to them on the playground is the least of it. What happens in the classroom is worse.
På tandvårdsmottagningen i Bara hittar jag den här märkliga tidningen. 87:an kan aldrig bli en hjälte – eller kan han det?
Jag läser och inser att jag ligger illa till. De som oroar sig för pojkars skolprestationer riskerar med den här logiken att kategoriseras som “hatare”. Den norske skribenten beskriver svensk debatt med stor undran och bekymrar sig över att grannlandet är på väg åt vårt håll. Ett ängsligt debattklimat där det finns mycket litet utrymme för nyanser.
– Mats Olsson…. Är det du som är den där mansbloggaren?
– Öööööööhhhh… Nej, så har jag aldrig sett på mina texter.
«FEMINISMEN KAN FORSTÅS som tanken om at det eksisterer en strukturell ulikhet mellom kjønnene», skriver ekspertene, som om påstanden er innlysende sann. Hvis du mener det ikke finnes en slik maktstruktur, eller at likestilling er oppnådd, er du ifølge rapporten antifeminist. Da faller minst tre fjerdedeler av Norges befolkning i kategorien. Et annet kjennetegn på antifeminisme er «motstand mot å sette spørsmålstegn ved hva det vil si å være «mann» og «kvinne».» Opps, da er vi trolig oppe i 95 prosent antifeminister. Er du ikke med oss, så er du mot oss.
Jag kollar statistiken på Newsmill och blir lite matt. Har jag verkligen skrivit alla de här texterna?
Hemligheten bakom denna produktivitet är enkel – aldrig tänka efter!