Ett par navkapslar är kulturhistoria.
Den här välformade gumminäsan ska sprida väldoft – jag har aldrig sett något liknande. Behållaren laddas med parfym, ett lätt tryck och alla luktproblem försvinner.
Äggformen inspirerar till konstnärliga utsvävningar.
Efter några timmars fyndande ska det bli gott med kaffe.
Behavioristiska teorier dominerar skolan. Fortfarande.
Förutom fyra elever och två lärare finns i det lilla undervisningsrummet åtta höns i varsin bur. I dag har de lärt sig att springa runt koner.– Vi jobbar med operant inlärning, det vill säga vi jobbar med att förändra hönsens beteende, berättar Natasja Ravenklint som tillsammans med Malvina Ravenklint leder kursen som är den första delkursen av fyra.
Träna hemma
När deltagarna åker tillbaka hem så ska de träna med sina hundar, men det är svårare.
– Höns är så mycket mer pedagogiska, det blir tydligare med höns än med hundar, säger Natasja Ravenklint.
En stor fördel är att hönsen snabbt glömmer vilket innebär att man kan använda samma höns till alla kursmoment.
– De hinner glömma vad de lärt sig till nästa kurstillfälle så att vi kan börja om på nytt igen.
Jag gratulerar och ser fram emot att få skörda frukterna av satsningen. Det mest söännande är nog samarbetet mellan högskola, region och kommuner.
Vann gjorde Öresundshuset, som verkar för att öka kunskapen om och förståelsen för Öresundsregionen, med motiveringen:
“För att föredömligt lyckats nå ut i sociala medier och genom sin närvaro i Almedalen nå ut brett till olika målgrupper. Det är också en styrka att sätta en fråga som en region på dagordningen i Almedalen när det samtidigt är så många sakfrågor som lyfts fram av starka lobbyorganisationer. Öresundshuset har lyckats mycket väl och träffande med att få ut Öresundsregionens villkor och behov.”
Jag börjar vänja mig vid den moraliserande tonen i skoldebatten Pojkarna förstår inte sitt eget bästa och borde verkligen skärpa till sig när det gäller skolarbete och läsning. I en annan tråd diskuterar vi om det handlar om innehåll eller förebilder. Underförstått är målet att se till att pojkarna lär sig läsa komplicerade texter – annars hotar en framtida katastrof.
Av en tillfällighet lyssnar jag på radioföljetongen Madame Bovary och drabbas av romanens kraft. Som brådmogen tonåring läste jag den i litteraturvetenskaplig grundkurs och förstod mycket lite av den språkliga precisionens betydelse för budskapet. Philip Zandén läser nyöversättningen och det finns delar som är helt skoningslösa. När den nygifta Emma jämför sin tråkige man med romanhjältarna inser man att litteraturen inte självklart är uppbygglig. Hennes man Charles konverserar platt och kan varken fäkta eller skjuta pistol. Dessutom misslyckas han med att förklara en ridterm och den frustrerade frun glider in i självömkan. Varför ska just hon drabbas av ett så tråkigt äktenskap?
Just ny känns de internationella förskolebloggarna mer spännande än de svenska. Det kan vara jag som lider av extrem överdos av Reggio och pedagogisk dokumentation.
Jag gillar den här försiktiga texten. Innehållet är viktigt – pedagogens kön är betydelsefullt.
En oemotståndlig film från förr i tiden. Drakflygning är en tradition att vårda. Studenterna kan betrakta sig som varnade. De pedagogiska möjligheterna är oändliga.
Jag lyssnar på Studio Ett om KD:s utspel kring förskola, gruppstorlek och maxtaxa.
Jag är glad över att professor Persson lyfter gruppstorlekens betydelse och tycker att han lyckas svara bra på frågorna om vad kvalitet egentligen är. Samtidigt går antagligen debatten in i ett nytt skede nu – vi som har försvarat förskolans utbyggnad under alla dessa år, kommer vi att hamna i knät på KD och andra grupper som tar sig an barnens perspektiv i en tid då det mesta handlar om skatt och arbetsmarknad?
Frågan är väl om målstyrning (här får ni en påse pengar) går att förena med regelstyrming (pedagogerna ska ha denna utbildning, lokalerna ska vara så stora och gruppstorleken reglerar vi här).
Jag är rädd att KD:s förslag är ett oblygt röstfiske, men tror att vi på sikt måste diskutera kvalitetsfrågor mer förutsättningslöst. Det är inte säkert att läroplanen erbjuder en stabil grund.
Två folkpartister bekriver förskolans ekonomiska utveckling i Svd.
Förskolans situation är tragikomisk. Socialdemokraterna vill ha ”mindre barngrupper och investeringar i personalen”, Centerpartiet ”mindre barngrupper och välutbildad personal” och Moderaterna ”mer pedagogiskt innehåll i förskolan”. Samtidigt urholkas förskolan år efter år på resurser.
Jag ser inte det komiska.
Förskolan är viktig. Avgiften ska vara låg. Däremot kan vi inte ha ett system som beskär statsbidrag och avgifter i tysthet, försämrar förutsättningarna och systematiskt avlövar verksamheten. Att KD uppmärksammar förskolan är positivt, men lösningen måste återställa statsbidraget till 2004 års nivå uppräknat med index. Om såväl statsbidrag som avgifter räknas upp med index får förskolan förutsättningar att utvecklas, istället för att urholkas alltmer varje gång lönerna höjs.
LINA NORDQUIST
ordförande (FP) Uppsala Fyris
JOHAN ENFELDT
tidigare bland annat ordförande och gruppledare (FP) Vallentuna
De här frågorna måste vi diskutera och jag anar att alliansens strateger vrider sig inför hotet om skattehöjning.
https://twitter.com/hueligen/status/352157782063063040
Jag försöker verkligen tala på det där sättet – men det är något med tungan som inte vill. Det känns bra att inte vara i Almedalen. Där jublar alla.
Tysta tankar 