Vissa forskningsresultat är viktigare än andra

Hur påverkar aga barns intelligens? Går det att banka fram vett? Nu finns det en rapport som beskriver konsekvenserna av aga. Jag, som är en hängiven motståndare till fysisk bestraffning, skulle gärna se att en sammanfattning tatuerades på misshandlande föräldrars kroppar.

Länk

bI en annan undersökning intervjuades över 17 000 studenter i 32 olika länder, däribland Sverige, om sina erfarenheter av aga under barndomen och ungdomen. Deras uppgifter jämfördes med nationell statistik över intelligenskvoten i respektive land.

Analysen visade på en stark koppling mellan studenternas rapporterade förekomst av barnmisshandel och de allmänna IQ-nivåerna i landet.

Ökad förekomst av aga minskade IQ. Sambandet var starkast för de barn som blivit slagna också när de var i tonåren.

En förklaring till den negativa påverkan på intelligensen anses vara att upprepat våld i familjen leder till kronisk stress hos barnen. Detta kan i sin tur leda till bestående posttraumatisk stress vilket också riskerar att försämra intelligensutvecklingen.

Just idag lägger jag undan min vetenskapskritiska sida och hyllar forskning som redskap för samhällsförändring.

Min lille vän 43 – civil olydnad

hm

Min lille vän kämpar för att förstå vad det är som får ungdomar att demonstrera. Han retar sig på bortskämda borgarungar som ska reclaima olika delar av staden och vägrar se några politiska dimensioner i deras kamp. Jag är tvungen att hålla en liten föreläsning om civil olydnad i ett historiskt perspektiv för honom.

På sextitalet hade stora delar av Stockholms innerstad rivits ner. En av de ledande politikerna var Hjalmar Mehr som dominerade kommunpolitiken under två decennier. 1971 stod den stora striden om almarna i Kungsträdgården och Hjalmar Mehr var ledare för de krafter som ville skövla (eller modernisera) centrum. (wikipedia om almstrid)

Historien slutade lyckligt – artisterna och folket segrade . Politikerna tvingades att retirera och tunnelbaneuppgången flyttades till förmån för de almar som fick ett starkt symboliskt värde. Ingen vet väl vad Hjalmar, vars föräldrar var judiska revolutionärer som flytt från tsarens hemliga polis, tänkte – men något ironiskt är det att den skoningslösa almsjukan några år senare lyckades med det som politikerna inte klarade av.

alm

Nu går jag och sneglar på de döda almträden längs stranden och försöker få ihop den där vitsen om en sexuellt omättlig flicka och hennes två älskare:

– Hjalmar Mehr!
Roger Moore!

Är det någon som tror att en historia måste ha ett budskap?

Spåren förskräcker

Mike beskriver i en kommentar  skolan  så här:

Skolan är hjärntvätt och indoktrinering och förvandla dig till en produkt inget annat.

Jag blir lite skakad och inser att jag har blivit en del av den utbildningsoptimism som genomsyrar stora delar av vårt samhälle. Kanske borde jag dra ut till försvar och hålla ett lite tal om skolans betydelse för individens utveckling?

I mörka stunder associerar jag till det fantastiska Förintelsemuséet  i Berlin. Där finns ett fält med dödskallar av järn som besökarna får gå ut på. Så kan man också känna inför skolans historia.

Klickbar bild:

förintelse

Årets viktigaste krönika?

Anna Larsson säger det bättre

Länk

Det handlar om att barns tid för fri lek har minskat

Det låter kanske oförargligt men det finns anledning att oroa sig. En annan amerikansk undersökning (av barn i fattiga områden) visar nämligen att vid 23 års ålder hade en tredjedel av barnen som gått i skolliknande förskolor blivit arresterade för brott jämfört med en tiondel av barnen som gått i förskolor där lek prioriterades.

En annan gång ska jag berätta om familjemedlemmen, musikskolan och saxofonen. Är det någon som vill köpa en begagnad altsax av en ångerköpt förälder?

Manlig mystik

Min iver att avslöja/romantisera manlighetens kärna är lite ojämn. Varje försök till generellt påstående riskerar att hamna i det fördomsfulla träsket av halvsanningar och lögner.

Det är enklare att visa en bild och låta mottagaren tolka innebörden. Jag vill helst slippa ta ansvar och gömmer gärna mina diffusa avsikter. Samtidigt tränger sig frågorna på:

Vad gör de här männen på stranden i Goa?

Vad är det som är så lockande?

Vad är det för erfarenheter som gör att dina gissningar ser ut på ett visst sätt?

manligmystik

Döden är ingen strid

Mina funderingar kring manlig mystik och pedagogyrket snirklar sig vidare.

När vi gjorde Pojkaktiga sångböcker var skelett ett återkommande tema och frågan är hur vi tänkte? Är besattheten av döden ett manligt tema som exploderar i hårdrockens symbolvärld? Varför skulle män vara mer bekymrade över livets förgänglighet? Hela den här manliga sjukan att försöka skapa monument över sig själv är besvärande, men också lockande. Närheten till döden fungerar som motor för äregirighet och utforskande av gränser. Kvinnor tycks ofta klara sig utan denna form av bekräftelse – eller så fungerar barnafödandet som ett tillräckligt stort livsäventyr?

Sången Fredrik Fräcks skelett beskriver fördelarna med att vara död. Problemet är att i tillvaron som död är det inte möjligt att uppleva denna eviga bekymmerslöshet. Det uppfattar jag som ett avgörande argument för livet.

Länk till sång

skalle

Jag har upptäckt att mitt behov av gamla mystiska bilder är omättligt och försvunner in i de delade skatternas värld. Ett nyckelbegrepp är Creative commons eller common access, som innebär att några rättigheter är reserverade men mycket är tillåtet.

There´s plenty of more where that came from

“Det är vi som bestämmer”

Delar av protesterna mot tennismatchen gick under parollen “Det är vi som bestämmer”.

Länk

Här borde kanske delar av arrangörerna för den fredliga delen anat oråd och försökt skapa en tydlig gräns mellan de som är intresserade av demokrati och denna grupp (c:a 200 personer) som tror att den bestämmer.

Jag funderar ofta över vilken funktion skolan har i ett demokratiskt samhälle och min slutsats är att polis och lärare måste ses som en del av staten (även om privatskolor och väktare kan utföra samma uppgifter). Grunden för lärares maktutövning (att sätta betyg) och polisers våldsmonopol är en lojalitet mot de beslut som fattats i riksdagen. Poliser med egna agendor hotar detta kontrakt på samma sätt som dåliga lärare löser upp möjligheten att bygga ett bra samhälle.

Därför är de stenar som kastades mot poliserna ett allvarligt brott och jag är lite skakad över med vilket lättsinne det utfördes. Kanske trodde demonstranterna att de hittade på lite bus under roliga timmen och riskerade hemanmärkning?

Jag är orolig för att våldsverkarna nästa gång kastar blickarna mot skolan och vill bestämma över den. Antagligen är jag inte lika tålmodig som poliserna runt Baltiska hallen.

Vi behöver diskutera demokratins grundvillkor under lärarutbildningen.

En het afton i den gamla staden ikväll

I Malmö filmar polisen sina egna övertramp och spelar upp dem i rätten. Jag är motvilligt imponerad av en sådan plikttrogenhet och är nog glad över att inte alla dumheter som sagts i landets lärarrum är dokumenterade.

Eller är jag verkligen det?

Sydsvenskan


http://www.newsmill.se/millord/Polisen

Tappa inte nya vantarna…

…det blåser så kallt! (Blå tåget)

Jag fick ett brev som jag gärna vill sprida:

Hans Åke Scherp och Mats Ekholm vid Karlstad Universitet har tagit
initiativ till ett upprop med anledning av ett hårdnat mode i sättet att möta barn och ungdomar.

Det tar sig, som de skriver:
uttryck inom såväl synen på barnuppfostran där Supernannyns ideal får föräldrar att lära sig att stöta bort och ignorera sitt barn när det behöver närhet och värme. Inom skolan tar det sig uttryck i en skolpolitik som i allt högre grad bygger på kontroller och sanktioner istället för stöd i barnens lärande och utveckling. Eleverna ska oftare bli centralt prövade och deras motivation ska styras av tätare betyg och kunskapskontroller. Betygsjakt ska ersätta kunskapstörst som drivkraft för lärande. Skamvrån har börjat återinföras men kallas för time-out. etc.

På länken http://sites.google.com/site/barnuppropet/

Kring temat Ett hårdnande samhälle rör sig också skiftesföreläsningen den 2/2 kl.19.00 på Malmö Högskola

http://www.mah.se/templates/Page____5478.aspx

Marie Köhler och Lars H Gustafsson kommer till Skiften den 2 februari 2009 för att prata nyauktoritär barnuppfostran.

Peppar på tungan, time out och styggstol – de senaste årens diskussion om problemen med stökiga barn och föräldrar som inte kan sätta gränser har gett utrymme för en rad nyauktoritära metoder när det gäller barnuppfostran. Exemplet med förskolan i Alingsås där en fyraårig pojke i september 2008 pepprades på tungan som straff för att han sagt fula ord är ett av flera exempel. Teveserien Supernanny förordade också “en fast hand” mot de olydiga små krabaterna. Även Folkhälsoinstitutet rekommenderar tydligt gränssättande genom att legitimera föräldrastödsprogram där en av metoderna är att på ett organiserat sätt ignorera – inte se på, tilltala eller vidröra – det barn som anses problematiskt.

Läs mer på hemsidan!

Det “rätta” rätta valet

Ibland blir jag gråtmild av tacksamhet över att statstelevisionen finns. Diskussionen om vänlig maktutövning från lärare och föräldrar har varit svår att förankra hos studenter. Alla är överens om att ordning är bra – svårigheten är att se vilket pris barnen betalar. Anpassning som det högsta värdet.

Se och gråt!

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1304098

Höstsäsongens första Dokument inifrån handlar om hur gamla idéer om barnuppfostran är på väg tillbaka. Att ställa en gråtande, trött treåring i skamvrån är inte längre omodernt. Varför händer det just nu? Erik Sandberg granskar politiker och debattörer som vill att de vuxna tar makten från barnen. (SVT2 sön 9 nov 20.00)

Elza Dunkels kommenterar och jag bugar.