Svenska elever som inte gått i förskola fick i snitt 442 poäng på matematikprovet, mot 472 för dem som gått upp till ett år och 489 för dem som gått längre och alltså närmar sig poängsnittet i OECD, 494. Skillnaderna kvarstår även när socioekonomiska faktorer räknats in, till exempel att barn till högutbildade föräldrar i högre grad går i förskola än andra barn.
Huvudet säger ja, magen är mycket tveksam. Konsekvenserna är svåra att överblicka. Jag är nog en obotlig lärarlagsromantiker.
Godmorgon världen sänder ett fint litet reportage om den svenska barnvisan och lyfter naturligtvis Alice Tegnérs betydelse.
Det är 150 år sedan Alice Tegner föddes. Hon kom att bli vår kanske främsta skapare av barnvisor, sånger som levt kvar i generationer, som Bä Bä vita lamm, Ekorr´n satt i granen och Mors lilla Olle. Men hur står det till med visor för de yngsta idag, överlever de traditionella sångerna i det allt större medieutbud som barnen lever i – och vad är receptet för en bra barnvisa, undrar vår reporter Anders Ask.
Jag anar att många förskollärare funderar över hur de på måndag ska förhålla sig till barnens önskemål om att mima till årets bidrag i ESC. Det kan säkert bli spännande diskussioner om skäggiga damer – kanske är det svårare att integrera det polska kråmandet i svensk värdegrund?
Till sist kanske det handlar om att skapa en form av frihet för barn att experimentera med personliga uttryck? Den här dansen gillar jag. Tyvärr var inte Sia med i årets tävling.
Ibland tvivlar jag på forskningen. Så inte idag.
Allt är matematik. Och all matematik som finns har också en motsvarighet i den fysiska världen. Så lyder Max Tegmarks verklighetsbeskrivning. Har han rätt finns det mängder av parallella universum – varav en del med helt andra naturlagar än vårt. Men forskning på det temat har länge ansetts så spekulativ, att han ägnat sig åt dubbla forskarkarriärer. En som bygger på klara och enkla mätvärden och som ingen kan avfärda. Och så en annan, till en början på fritiden – med de frågor han verkligen brinner för.
Jag är verkligen stolt över att mina kollegor spelar en aktiv roll i förarbetet att bygga upp det nya Skolforskningsinstitutet. De ansvariga kunde inte gjort ett bättre val.
Kanske behöver jag tid att vänja mig vid begreppet “tidig intervention”. För mig handlar pedagogik om att skapa förutsättningar för barnets utveckling. Det är inte en borg som ska intas – det är inte en fiende som ska besegras.
Tids nog blir barnets sinne ANNEKTERAT av vuxenvärldens föreställningar.
Det är ungefär en samanfattning av allt jag tänkt de senaste åren.
En stor mängd förbättringsförsök inom skolområdet har över åren satts i gång av reformsugna politiker. De har ofta gjort ont värre. Ofta är vad som framställs som lösning en källa till problem. Standardiseringsförsök blockerar till exempel kreativitet och situationsanpassning. Dokumentationsraseri tar tid från väsentligheter. Krav på behöriga lärare hindrar anställning av duktiga men obehöriga lärare. Långa lärarutbildningar hindrar rörlighet: det blir svårt att såväl ta sig in i som ut ur läraryrket. Oftast väljs lätt insålda och tandlösa lösningsförsök, till exempel läroplansomskrivningar, pedagogiskt ledarskap, legitimering av lärare eller värdegrundsprat.
Nästan alla reformer och lösningar gäller input. Policyer, regler och formell utbildning förväntas styra och förbättra. Nackdelarna är välkända från organisationsforskning: övertro på planer och formella mål, koncentration på att göra allt formellt rätt, utvärdering och inspektion av ”bocka av att allt ser bra ut”-karaktär, bristande engagemang, flexibilitet och låg kreativitet.
Den här artikeln beskriver en amerikansk mans erfareheter av att arbeta i förskola.
Jag känner igen allt och tycker om den anspråkslösa tonen i texten.
Läs!
Tysta tankar 