Den empatiske rektorn skickar brev

20140716-095236-35556616.jpg

Länk

A primary school in Lancashire has been overwhelmed with support after the head sent a tender and unusual letter to pupils following their exam results.

Children at Barrowford school in Nelson, near Burnley, were told that the school was “very proud” of their effort in the Key Stage 2 (KS2) tests, but went on: “We are concerned that these tests do not always assess all of what it is that make each of you special and unique.”

Betygsdebatten i Almedalen – fanns det någon sådan? Min bild är att de flesta skolpolitiker är ganska överens om värdet av tidiga betyg.

Och nu ser jag fram emot protesterna,

Informellt lärande FTW

Jag vet inte hur passande det är för en högskoleanställd att romantisera det informella lärandet? Samtidigt är det helt nödvändigt att förstå betydelsen av de här oförutsägbara processerna.

20140713-174716-64036415.jpg

Och därför är leken så betydelsefull

Länk till pdf

Jag tror att leken kommer att få en framträdande plats i den utbildningspolitiska diskussionen under valrörelsen och ser fram emot hur politikerns positionerar sig i frågan.

Det finns folk som tror att valet står mellan lärande och omsorg. Så enkelt är det inte.

20140708-143641-52601282.jpg

Mina kloka kollegor visar vägen

20140708-090356-32636132.jpg

Riktigt bra svar till Ulla Waldenström om förskolan, och dessutom en ny ton i debatten – nyanser och värdighet är vi inte bortskämda med.

Drömmer jag?

Länk

Det föreligger, som Waldenström påpekar, mycket begränsad forskning om den svenska förskolan. Detta gäller generellt. En del av detta kan förklaras med en sen och begränsad akademisering av de yrken som bär upp förskolan. Förskoleforskning har inte förrän på senaste åren attraherat forskare utanför de grupper som genom sina professioner varit relaterade till förskolan på olika sätt. Ointresset för förskolan och för förskoleforskning både bland forskare, som bland finansiärer och politiskt ansvariga, är mer framträdande än det motstånd mot kvantifiering och resultatstudier som Waldenström framhäver.

Vår uppfattning är att det inte är särskilt meningsfullt att diskutera om det i allmänhet är bra eller dåligt för barnen att vistas i förskolan. Fokus bör istället läggas på de faktorer som är mest betydelsefulla för att förskolan ska kunna vara en positiv lärande-, utvecklings- och omsorgsmiljö för barnen. Här kan forskningen utvecklas utifrån och med de verksamma i förskolan och skapa en forskning inte bara om utan också för förskolan.

Avslutningsvis – Waldenström väcker en viktig diskussion. För att den ska vidareutvecklas måste förskolan, dess villkor, förutsättningar och forskning sättas i sitt historiska och nutida sammanhang.

SVEN PERSSON

INGEGERD TALLBERG BROMAN

ANN-CHRISTINE VALLBERG ROTH

samtliga professorer på Malmö högskola

De orättvisa betygen

Orsakerna till skillnaden i betygssättningen mellan könen är okända
Skillnaderna mellan kursbetyg och provbetyg mellan könen har setts under flera års insamlingar och analys av provresultat. Det finns fortfarande inte någon entydig förklaring till orsakerna bakom dessa skillnader. Skolorna behöver vara uppmärksamma på att betygsättningen sker rättvist så att pojkarna inte missgynnas. Det är också viktigt att lärarna ges förutsättningar till fortsatt kompetensutveckling i bedömningsfrågor.

Det tycks inte vara högkonjunktur för strukturella förklaringar.

De svåra frågorna om kvalitet i förskolan

Jag lyssnar på käbblet i SvtDebatt känner huvudvärken komma krypande. Vem är det som hörs i skoldebatten? Fichtelius har en irriterande röst och frågorna är alltför allmänt ställda. Sådana här debatter är bara plågsamma.

Det är viktigt att precisera vilka effekter som är angelägna att studeras. Jag anser att de viktigaste är barnens hälsa, psykosociala utveckling och intellektuella utveckling. Genom att daghem blivit förskola med egen läroplan har barnens intellektuella utveckling, eller lärandemålen, kommit i fokus. Personalen ska numer kontinuerlig dokumentera ”varje barns utveckling och lärande”. Skolverket och Lärarförbundet tolkar Pisa-resultaten som bevis på att förskolan förbättrar skolresultat ända upp i 15-årsåldern, men för sådana slutsatser krävs ytterligare studier. Internationell forskning som, till skillnad från Pisa, följt barnen från tidig ålder och framåt tyder på att positiva effekter på intellektuell förmåga är beroende av att förskolan håller hög kvalitet.

Det är en allvarlig anklagelse från Ulla Waldenström. Vem förvarar svensk pedagogisk forskning?

Löfven och gruppstorleken

Almedalen skapar energi. Så mycket förstår jag.

Socialdemokraternas pressrelease

Det är naturligtvis bra att kvalitetsfrågorna hamnar på dagordningen.

Ibland önskar jag att det fanns andra vinklar än skolresultat.

Stig-Björn Ljungren bekymrar sig över detaljstyrning.

Länk till AB

Dessutom har jag språkliga invändningar:

Hur kritisk kan jag vara mot institutionen förskola utan att världen rasar samman?

20140630-081052-29452988.jpg