Barns åsikter om sina lärares metoder är viktiga

Här i Sverige ställde Ilmar Reepalu till det med ett ogenomtänkt och forcerat förslag om att barnen skulle sätta betyg på sina lärare. Reaktionerna var starka och nödvändiga. Det luktade populism lång väg.

I USA tycks det finnas mer substans i försöken att hitta ett samband mellan metoder och resultat. Från N.Y Times

One notable early finding, Ms. Phillips said, is that teachers who incessantly drill their students to prepare for standardized tests tend to have lower value-added learning gains than those who simply work their way methodically through the key concepts of literacy and mathematics.

Teachers whose students agreed with the statement, “We spend a lot of time in this class practicing for the state test,” tended to make smaller gains on those exams than other teachers.

“Teaching to the test makes your students do worse on the tests,” Ms. Phillips said. “It turns out all that ‘drill and kill’ isn’t helpful.”

För säkerhets skull skriver jag det igen:

  • “Teaching to the test makes your students do worse on the tests,”
  • “Undervisning mot prov gör att dina elever klarar sig sämre på prov,”
  • “Undervisning til test gør din studerende klarer sig dårligere på testene,”
  • “La enseñanza de la prueba hace que sus alumnos les va peor en las pruebas”,
  • “Lehre zum Test macht Ihre Schülerinnen und Schüler nicht das Schlechteste auf die Prüfungen”
  • “Insegnare al test rende gli studenti fare di peggio, sulle prove”,
  • “آموزش به دانش آموزان خود را آزمایش می کند در آن بدتر در آزمون ،”
  • “Kennsla í próf gerir nemendum gengur verr á prófunum,”
  • «Διδασκαλία από τη δοκιμή κάνει τους μαθητές σας κάνουν χειρότερα σχετικά με τις δοκιμές,”
  • “应试教育使你的学生们在考试恶化”
  • “परीक्षण करने के लिए शिक्षण बनाता है अपने छात्रों के परीक्षणों पर भी बुरा नहीं है,”
Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Klockorna klämtar för friskolornas frihet?

Emma Leijnse (Länk) summerar läget inför stundande förhandlingar i friskolefrågan:

Men en högre ribba för vinstutdelning är inte det sista krav som friskolorna kan vänta sig de kommande åren. De kommer antagligen också att vara tvungna att bli mer öppna om sin verksamhet.

För medan kommunala skolor idag lyder under offentlighetsprincipen, som gör att allt från budgetar till betyg är offentligt för alla, så lyder friskolorna under aktiebolagslagen som inte på långt när kräver samma öppenhet. Betyg och nationella prov är bara två exempel på sådant som en friskola idag varken behöver spara eller redovisa offentligt.

Den personal som jobbar på en friskola är inte heller skyddade av meddelarfriheten, som ska garantera anonymitet för den som slår larm om missförhållanden på arbetsplatsen.

– Jan Björklund har som ambition att i högre grad jämställa skolorna när det gäller offentlighet, sekretess och meddelarskydd, säger Bertil Östberg på utbildningsdepartementet.

Så förhandlingarna på måndag lär inte bli de sista. Tyglarna för friskolorna ska kortas än mer i framtiden.

Frågan är om friskolorna repar sig från de här attackerna mot deras frihet?

Vem får Ukrainas frihetsorden?

Vem får Ukrainas frihetsorden?

De fattigaste pojkarna

The Guardian berättar om förlorarna i Englands skolsystem:

Länk

Scores from national tests taken by hundreds of thousands of 11-year-olds this summer, known as Sats, show that just 52.6% of boys on free school meals – a key indicator of poverty – obtained level four, the standard expected of children in their last year of primary school. At this level in English, children are able to write a proper sentence using commas, while at level four in maths they can tackle basic mental arithmetic.
Some 74.7% of boys who are not on free school meals reach this target – a gap of 22.1 percentage points. Figures taken for boys and girls together show a gap of 21.3 percentage points. Overall, 55.8% of pupils on free school meals obtained level four, compared to 77.1% from wealthier homes. The figures are at a similar level to last year.

Jag är lite fredagstrött och tänker inte ta fram den stora retoriken – men jag tror inte att de har blivit söndercurlade under sin skoltid. Det måste finnas bättre förklaringar än “antipluggkultur”.

Tema “Kiss och bajs”

Tidningen Förskolan är en kär bekant som jag gärna återvänder till. I senaste numret finns spännande artiklar i ett ständigt aktuellt ämne.

Länk

I papperstidningen finns även en rolig historia:

Det var en diarré som var ute och gick. Så kom han till en fotbollsplan och mötte två bajskorvar som spelade fotboll. Diarrén stannade och frågade:

– Får jag vara med?

Då slog sig den ena bajskorven för bröstet och sa:
– Det här är bara för hårda killar!

Egentligen letar jag nog bara efter en anledning att spela den här sången:

Hans Alfredson – Knut med skämtlynnet

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bajs.jpg

Av hänsyn till känsliga läsare har jag förminskat bilden och gjort den klickbar.

Bilden är licensierad under CC och inte tagen av mig.

Sprickorna i muren – Finland igen

Glöm inte det höga priset för finländska skolans resultatinriktning – skolskjutningar och utslagning, varnar Fredrika Åkerö, ordförande för Svenska Folkpartiets ungdomsförbund (i Expressen)

Heidi Avellan:

Det finns med all säkerhet mycket att göra på skolans område. Det finns definitivt grundkunskaper, kalla det gärna allmänbildning, som alla behöver med sig ut i samhället. Det finns skäl att se över den svenska pedagogiken och skolpolitiken när både goda och svagare elever presterar sämre. Det finns skäl att diskutera bristen på arbetsro i klassen.

Men för den skull behöver inte den finländska skolan eller den alternativlösa skolan förhärligas reservationslöst.

Barnet riskerar strax att åka ut med badvattnet.

Länk

Under tiden ropar forskarna i öknen. Newsmill

Nu vädrar de storslaget reaktionära skoldebattörerna morgonluft

De storslaget  reaktionära skoldebattörerna tror att tiden är mogen för att hämnas alla oförrätter som begåtts i demokratins namn under de senaste sextio åren. PISA-undersökningen ger den perfekta anledningen att dra vilka slutsatser som helst och vissa är mer grandiosa än andra. Från början var det den nya lärarutbildningen som stod i centrum för kritiken, snart nog utvidgades måltavlan till att omfatta kommunaliseringen av skolan och nu är det dags att ta nästa steg i hetskampanjen

Malin Lernfelt menar att skolans förfall inleddes på 60-talet. Det är en tidpunkt som sammanfaller med införandet av grundskolan och avskaffandet av agan.

Länk till GP

Hur germanskt är det danska gemytet?

Jag åker tåg till Lund och bläddrar i kvarglömda danska tidningar. Bredband tycks vara svårt att sälja och tidningarna är fyllda av annonser och erbjudande. En kampanj sticker ut. TDC visar en bild på två fetlagda naturister som sitter och pillar på sina mobiler i soffan. Jag försöker förstå tanken bakom annonsen men hittar verkligen ingen mening. Vem är målgruppen – vad är budskapet?

Som tur är möter jag min danska arbetskamrat som berättar om kampanjen. Men innan jag avslöjar bakgrunden kanske ni själva ska försöka avkoda filmerna?

Sök fler filmer på Youtube “TDC”.

Claus spels av en känd kvinnlig skådespelare och Britta av en homosexuell man. De använder så kallade “fat suits” och nakenheten är inte på riktigt. Mulatten spelas av en antirasistisk debattör och jag är en idiot som inte förstår att 2010 leker reklambyråerna med våra fördomar och att i det postmoderna Danmark är berättelsen allt. Vi skrattar och fylls av ömma känslor för karaktärerna och det stora telebolaget som skojar till det med våra normer.

Jag tror fortfarande att det danska gemytet är germanskt.

PISA 2 – en fördjupad analys

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA:

 

 

Jag säger som Rod Stewart:

I Don’t Want To Talk About It

Resultatet från PISA:s senaste undersökning om elevernas skolresultat publiceras. Det värsta är att svaga grupper halkar efter. Sverige är inte längre ett land med stor social rörlighet.

Jag skyller på friskolorna.

Länk till skolverket

Christermagister

Barns historiemedvetande är svajigt

Det går snabbt nu och för många av oss flyter årtalen samman i ett stort grått FÖRFLUTET. Vi spelar sällskapsspelet När då då och upptäcker hisnande luckor när det gäller att relatera händelser till varandra i tidsföljd.

Jag minns en ung nära släkting som lyssnade på Absolute music 8 och en dag insåg att det fanns andra skivor med lägre siffror som innehöll äldre musik:
– Var Mozart med på Absolute music 1?