Howard Reingold skriver tankeväckande om vad som krävs för att möta framtidens utmaningar. Det är inte säkert att vår fokusering på färdigheter och kunskaper räcker till i en allt mer komplicerad värld.
Frågan är hur man skriver in de här förmågorna i framtidens kursplaner.
Twitter som bild
- Förverkliga dina drömmar som lärare!
Till hösten startar en ny lärarutbildning och det finns stora förväntningar på att den ska bli bättre än den förra. Genom höga krav och god kvalitet ska statusen öka.
Kanske kan 19 miljoner kronor till en reklamkampanj hjälpa till att öka söktrycket?
Kampanjen riktar sig till “högpresterande”. Jag hade gärna sett att det fanns ett genusperspektiv och att myndigheterna följde upp talet om jämn könsfördelning med kraftfulla åtgärder.
Jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är kanske lite cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk, jag är inte cynisk…
Jag ser en underbar film om några killar i Snårestad som har byggt en trädkoja på 400 kvadratmeter med tillhörande bunker.
Länk till film, Killarnas hemsida
De har hållit på i tio år och jag funderar över hur många läroplansmål de har avverkat under tiden.
Jag önskar att skolan skulle kunna erbjuda liknande utmaningar till alla barn. Det kallas informellt lärande.
Majken Humle sammanfattar de sorglustiga turerna kring den nya lärarutbildningen och beskeden om vilka lärosäten som inte beviljats examensrättigheter (Länk)
Vad var det egentligen som hände när lärarutbildningen annekterades av Stockholms universitet?
Institutionsstrukturen slås nu åter sönder i januari 2011. Ett vackert, funktionellt och för ändamålet nyskapat campus ska utrymmas. Flytten går mot Frescati, Stockholms universitets område. Men det här handlar om annat än en lokalflytt och ett investerat kapital i ett campusområde. Den kunskap och erfarenhet som fanns inom lärarutbildningen har inte tagits tillvara. I stället användes den urgamla härskartekniken Historien – Börjar – Med – Mig. Universitet hade inte förmågan eller viljan att forma en organisation som i bästa mån skulle passa en yrkesutbildning. Tvärtom stuvades professionsutbildningen in i universitetets strukturella villkor och detta bryter sönder en sammanhållen utbildning. Den söndras och splittras, liksom den kunskap och erfarenhet som fanns samlad.
Jag gissar att detta mönster inte är helt olikt Umeå som också förlorar sina examensrättigheter. Något borde vi kunna lära oss av det här – kanske att det finns ett värde i att behålla lärarutbildning som samlad organisation.
Och att inte låta DN:s ledarsida sköta dagordningen.
- Jag tar vad jag vill ha!
Jag går en högskolepedagogisk kurs och min hemläxa över julen är att formulera en personlig vision för mitt läraruppdrag. Eftersom jag är både lat och slug sneglar jag mot Malmö högskolas officiella visionsdokument (Länk) och njuter av den fantasifulla ansatsen.
Gränsöverskridande handlingskompetens
Ett övergripande syfte med utbildningen och forskningen vid Malmö högskola är att medarbetare och studenter ska utveckla sin handlingskompetens. Det innebär att de i sin framtida verksamhet omsätter kunskap till handling och handling till kunskap. Centralt för kunskapsbildningen är att forma en handlingskompetens som är gränsöverskridande och tar tillvara studenters och medarbetares skilda bakgrunder och erfarenheter. Undervisningen och forskningen skall utgå från denna mångfald och ta tillvara variationen i livserfarenheter liksom i kulturell och social erfarenhet. Vår verksamhet skall utgå från de unika förutsättningar var och en av våra studerande och medarbetare har för att bidra till att utveckla en handlingskompetens som baseras på erfarenhet, vetenskaplig kunskap och yrkesrelevans.
Skolverket reagerar mot Hans Bergströms sätt att tolka PISA-undersökningen:
Felaktiga påståenden om PISA
I DN 2010-12-15 kommenterar Hans Bergström resultaten från PISA 2009. Eftersom artikeln innehåller flera felaktiga påståenden om Skolverkets rapportering och slutsatser finns det skäl att kommentera den. DN har dock nekat att ta in Skolverkets replik. Därför publiceras den på Skolverket.se. Det är viktigt att debatten om skolan baseras på så god kunskap och empiri som möjligt, och inte på föreställningar och missförstånd.
DN har en lång historia av att bedriva ideologiserad skolpolitik och ledarsidan var den givna basen för Jan Björklunds svartmålning under tiden fram till makttillträdet.
Anna Larsson skriver en krönika som utvecklar revanschismen som princip för jämställdhetsarbete.
Nej jag tycker inte synd om killarna
Jag känner igen resonemanget och aktar mig numera väldigt noga för att hamna i den gamla striden om “vem det är mest synd om”.
Det handlar om skolans innehåll, organisation och kultur. Idag skapar den orättvisor och gynnar vissa grupper.
Innerst inne vet nog Anna Larsson det.
Jag arbetar inte med jämställdhet på högskolan för att det är synd om killarna som avbryter sina lärarstudier. Just nu handlar det om att försöka förstå varför det inte känner sig välkomna.
Vem leder vem?
Nu ska den nya förtydligade läroplanen för förskolan implementeras och jag läser i broschyren som riktar sig till förskolechefer. Länk
Förskolan blir en egen skolform och förskolans verksamhet kommer därför att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Undervisningen sker under ledning av förskollärare, men det kan också finnas annan personal för att främja barnens utveckling och lärande.
Diskussionsfråga: Definiera skillnaden mellan utbildning och undervisning.
Behörighetskraven för förskolechefer anger att bara den som genom utbildning och erfarenhet har nått pedagogisk insikt får anställas som förskolechef.
Diskussionsfråga: Vem avgör vad som menas med insikt? Vilka utbildningar och erfarenheter är behörighetsgivande?
Till stöd får förskolecheferna en checklista där de kan granska sig själva och sin förmåga:
Jag har anmält mig att leda ett seminarium kring de här frågorna. Wish me luck!
Vad händer när de högpresterande eleverna lämnar en skola? Anders Jakobsson 1 beskriver effekterna och anknyter till skolkommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammehs strategier för en bättre skola i Malmö. 2
– Detta kan vara svårt för människor att förstå: det är inte så att högpresterande elever förbättrar sina resultat nämnvärt när de kommer till en grupp där det bara går högpresterande elever, säger Anders Jakobsson.
Går det att locka tillbaka de starka eleverna med mer resurser? I Malmö finns hopp för det lokala kvalitetsarbetet.
En av mina favoritforskare (jag har så många!) Camilla Löf gör ett inlägg i den heta frågan om Livskunskap som skolämne.
När skolor väljer att använda program som är manualiserade och gör anspråk på evidens, det vill säga program som måste följas till punkt och pricka, så begränsas lärares handlingsutrymme.
Vi är några stycken som ser fram emot Camillas avhandling!
Tysta tankar 