http://twitter.com/#!/stenhumlan/status/55658764128366592
Dokumentation lite i flykten – någonting att prata om!
De där högtidliga dokumentationspärmarna är jag mer kluven till.
http://twitter.com/#!/stenhumlan/status/55658764128366592
Dokumentation lite i flykten – någonting att prata om!
De där högtidliga dokumentationspärmarna är jag mer kluven till.
Vi förbereder oss inför framtida granskningar och jag hittar en .pdf från konferensen Högre utbildning förändrar individ och samhälle.
Svåra och viktiga frågor – roliga bilder.
Det var nog oundvikligt att diskussionen förr eller senare skulle hamna i de här uppkörda hjulspåren och jag erkänner mig skyldig till att ha provocerat fram Zorans kommentar i det här inlägget: Vad jag menar med samförstånd
Behaviour in good schools is not a serious problem but overall it remains a big concern for parents. Evidence shows there is much to do. For instance:
The Government’s new guidance is 50 pages long. It clearly sets out the roles and responsibilities for governing bodies, headteachers and teachers regarding behaviour and discipline. It unequivocally restores adult authority to the classroom.
The new guidance clarifies teachers’ powers. It makes clear the following:
The guidance also protects teachers from malicious allegations and strengthens their authority in the classroom. It makes clear:
Katederdebatten var nog bara ett förspel.
https://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/54638278971895808
På twitter försöker vi definiera begreppet “pedagog” och det är inte lätt. Å ena sidan finns det en akademisk filosofisk tradition som är långt från skolans praktiska vardag. Å andra sidan menar Zoran att det inte behövs pedagoger i skolan och jag tror att han syftar på en grupp halvutbildade klåpare som förstör dagens ungdom (och organiseras av det andra facket).
Jag föreslår en erfarenhetsbaserad definition utifrån de personer som Wikipedia nämner som exempel.
Egentligen hade jag nog föredragit en kriteriebaserad definition…
Vem instiftar ett nobelpris för pedagoger?
https://twitter.com/zoranalagic/status/54638278971895808
Zoran arbetar som presschef på LR men när han twittrar är det privatpersonen som uttalar sig. Det är nog tur.
Jag gissar att det finns en del lärare som inte är beredda att ta avstånd från “pedagoger” i allmänhet. Fast jag pratar inte LR-språket.
Zoran och Mats på twitter (Läs bakifrån pdf)
Jag tänkte försöka förklara diskussionen om #merkateder för studenterna men tvekar. Vad handlar det egentligen om? Finns det en grupp inom skolan som inte vill att barnen ska lära sig något?
Som inte tycker kunskaper är viktiga?
Som inte förstår värdet av arbetsro?
Kanske är det den här texten som upprör känslorna.
Skapa och våga – Skolverket
I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
till lärande. Handlingsprogrammet utgår
från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:
• Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
kunskaper.
• Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
• Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
sig produktiv samverkan med individer som har andra
kompetenser.
• Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
kombination med reflektion över de erfarenheter som
gjorts.
• Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
som överskrider ämnesgränserna.
• Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
förekommande.
• Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
nyttiggöras även utanför skolan.
• Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
och lärande.
• Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
om och färdigheter i företagande.
Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
driva företag utan att det handlar om ett lärande där
både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
aktivitet.
Svenska skoldebattörer har intagit ett hundaktigt förhållande till grannlandet de senare åren.
Emma Leijnse skriver nyanserat och intressant i Sydsvenskan.
Tyvärr saknas en del av bakgrundsmaterialet på nätet. Sammanställningen över politikernas tankar om framgångsfaktorer är spännande. Alla verkar kunna hämta stöd för just sin tes.
Det blir svårt att uppfylla den nya läroplanens krav på att förskolan skall vara en plats för kunskap och lärande när barngrupperna blir allt större och personaltätheten mindre. Det skriver Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola.
Sven formulerar det med all önskvärd tydlighet:
Att den svenska förskolan under en lång tid har varit föremål för nedskärningar rimmar dessutom illa med de stora förhoppningar som ställs på att den skall vara ett första steg i utbildningssystemet. Den nya läroplanen för förskolan ställer höga krav på att förskolan skall vara en plats för kunskap och lärande i ämnena matematik, språk, naturvetenskap och teknik.
Det är naturligtvis ingen slump att detta är de ämnen som svenska grundskoleelever presterar sämst i. Tanken är att förskolan på ett bättre sätt än tidigare skall förbereda barnen inför skolan.
Det är en svår ekvation som lämnas till förskolepersonalen att lösa: större barngrupper, minskad personaltäthet och högre krav. Politikerna får därför sluta att leka med förskolan och ta dess uppdrag på allvar.

Jag och Sven Persson dansar i Folkets park 1979