Hur granskar HSV högskolornas kvalitet?

Vi förbereder oss inför framtida granskningar  och jag hittar en .pdf från konferensen Högre utbildning förändrar individ och samhälle.

Svåra och viktiga frågor – roliga bilder.

Klicka för pdf!

Klicka för pdf!

Flumpedagogik vs. katederpedagogik?

Det var nog oundvikligt att diskussionen förr eller senare skulle hamna i de här uppkörda hjulspåren och jag erkänner mig skyldig till att ha provocerat fram Zorans kommentar i det här inlägget: 

Jag tycker nog att Jan Björklund i sitt ursprungliga inlägg i DN lyckas hålla en nyanserad ton och därmed undviker de sedvanliga dikeskörningarna. Utbildningsministern vet att det här är en känslig fråga och nämner katederundervisning som en undervisningsform bland andra. 

Problemen uppstår när LR-lobbyn försöker använda utspelet för sina fackliga syften. Då förvandlas katedern till en symbol för motståndet mot kommunaliseringen och den enfaldiga polariseringen trappas upp. En fiktiv fiende (halmdockor och väderkvarnar) ska bekämpas och denne är emot: 

1) Instruktioner i helklass
2) Ordning och reda
3) Åldersuppdelad undervisning
4) Uppföljning och återsamling
5) Betyg och bedömning
6) Systematiskt kvalitetsarbete
7) Lärarens ledarskap 

Kanske är det lättare att demonisera denna påhittade fiende än att förklara vad begreppet “katederundervisning” egentligen står för? Jag har försökt redogöra för dess historiska ursprung, men anar att förespråkarna lägger en annan innebörd i ordet. Metta Fjelkner betonar möbelns praktiska funktion som förvaringsplats för pennor och papper och det borde inte vara en kontroversiell pedagogisk frågeställning. Men det finns utrymme för någon form av manifest. Vem antar utmaingen? 

Vi som kallar oss flumpedagoger är naturligtvis en enkel, men rörlig måltavla för katederälskarna. Det retoriska knepet, att omvärdera ett skällsord, är riskabelt men spännande. Samtidigt ställer det höga krav på att vi kan formulera en begriplig hållning. 

Jag menar att Gärdenfors önskelista till skolvärlden är en bra utgångspunkt och vill komplettera med sju punkterna som ringar in entreprenöriellt lärande i Skolverkets skrift Skapa och våga

Tillsammans med debatten hos Janne på http://flumpedagog.wordpress.com/ är det möjligt att förstå vad jag menar med “flumpedagogik”.

Den avgörande skillnaden mellan flumpedagogik och katederpedagogik är att vi inte låser oss vid en metod utan sätter barnets lärande i centrum. Sedan avgör ämnet och sammanhanget vilken metod vi tror fungerar bäst. Där behöver vi teorier och forskning om vad som händer i barnets möte med världen. 

Flumpedagogiken behöver katederpedagogiken – behöver katederpedagogiken flumpedagogiken? 

Jag menar att det delvis är två överlappande fält och det finns anledning att fundera över vem som tjänar på att motsättningen trappas upp. 

Woooops!

Länk till dokumentet som presenterar den nya utbildningspolitiken för uppförande i brittiska skolor .

Behaviour in good schools is not a serious problem but overall it remains a big concern for parents. Evidence shows there is much to do. For instance:

  • Nearly 1,000 children are suspended from school for abuse and assault every school day.
  • Persistent disruptive behaviour accounts for nearly a third of all cases of permanent exclusions in secondary schools.
  • Major assaults on staff have reached a five-year high with 44 having to be rushed to hospital with serious injuries last year.
  • False allegations have been made against one-in-four school staff by a pupil. One-in-six have had an allegation made by a member of a pupil’s family.
  • Two thirds of teachers say bad behaviour is driving professionals out of the classroom.
  • Previous behaviour and search guidance was more than 600 pages long. It left teachers confused about their powers under the law. It also made it much harder for schools to have clear and effective discipline policies.

The Government’s new guidance is 50 pages long. It clearly sets out the roles and responsibilities for governing bodies, headteachers and teachers regarding behaviour and discipline. It unequivocally restores adult authority to the classroom.

The new guidance clarifies teachers’ powers. It makes clear the following:

  • Schools should not have a ‘no touch’ policy. It is often necessary or desirable for a teacher to touch a child (e.g. dealing with accidents or teaching musical instruments).
  • Teachers have a legal power to use reasonable force. They can use force to remove a pupil who is disrupting a lesson or to prevent a child leaving a classroom.
  • Heads can search for an extended list of items including alcohol, illegal drugs and stolen property.
  • Heads have the power to discipline pupils who misbehave outside the schools premises and outside schools hours.

The guidance also protects teachers from malicious allegations and strengthens their authority in the classroom. It makes clear:

  • Heads can temporarily or permanently exclude pupils who make false allegations. In extreme circumstances they may even press criminal charges against the pupil.
  • The default position should be to assume the teacher has behaved reasonably unless a complainant can show that a teacher has behaved unreasonably.
  • Schools should not automatically suspend teachers accused of using force unreasonably.
  • All but the tiny number of the most complex cases should be resolved within three months and the vast majority should be resolved in four weeks.
  • Malicious allegations should not be included in employment records.

Katederdebatten var nog bara ett förspel.

Vem är “pedagog”? Vem är “lärare”?

https://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/54638278971895808

På twitter försöker vi definiera begreppet “pedagog” och det är inte lätt. Å ena sidan finns det en akademisk filosofisk tradition som är långt från skolans praktiska vardag. Å andra sidan menar Zoran att det inte behövs pedagoger i skolan och jag tror att han syftar på en grupp halvutbildade klåpare som förstör dagens ungdom (och organiseras av det andra facket).

Jag föreslår en erfarenhetsbaserad definition utifrån de personer som Wikipedia nämner som exempel.

Egentligen hade jag nog föredragit en kriteriebaserad definition…

Vem instiftar ett nobelpris för pedagoger?

Zoran igen…. uppdaterat med pdf

https://twitter.com/zoranalagic/status/54638278971895808

Zoran arbetar som presschef på LR men när han twittrar är det privatpersonen som uttalar sig. Det är nog tur.

Jag gissar att det finns en del lärare som inte är beredda att ta avstånd från “pedagoger” i allmänhet. Fast jag pratar inte LR-språket.

Zoran och Mats på twitter (Läs bakifrån pdf)

Vad bråkar de om?

Jag tänkte försöka förklara diskussionen om #merkateder för studenterna men tvekar. Vad handlar det egentligen om? Finns det en grupp inom skolan som inte vill att barnen ska lära sig något?
Som inte tycker kunskaper är viktiga?
Som inte förstår värdet av arbetsro?

Kanske är det den här texten som upprör känslorna.

Skapa och våga – Skolverket

I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
till lärande. Handlingsprogrammet utgår
från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:

• Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
kunskaper.
• Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
• Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
sig produktiv samverkan med individer som har andra
kompetenser.
• Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
kombination med reflektion över de erfarenheter som
gjorts.
• Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
som överskrider ämnesgränserna.
• Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
förekommande.
• Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
nyttiggöras även utanför skolan.
• Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
och lärande.
• Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
om och färdigheter i företagande.

Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
driva företag utan att det handlar om ett lärande där
både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
aktivitet.

Säg Finland och jag osäkrar min revolver…

Svenska skoldebattörer har intagit  ett hundaktigt förhållande till grannlandet de senare åren.

Emma Leijnse skriver nyanserat och intressant i Sydsvenskan.

Tyvärr saknas en del av bakgrundsmaterialet på nätet. Sammanställningen över politikernas tankar om framgångsfaktorer är spännande. Alla verkar kunna hämta stöd för just sin tes.

“Lek inte med förskolan”

Det blir svårt att uppfylla den nya ­läroplanens krav på att förskolan skall vara en plats för kunskap och lärande när barngrupperna blir allt större och personal­tätheten mindre. Det skriver Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

Länk

Sven formulerar det med all önskvärd tydlighet:

Att den svenska förskolan under en lång tid har varit föremål för nedskärningar rimmar dessutom illa med de stora förhoppningar som ställs på att den skall vara ett första steg i utbildningssystemet. Den nya läroplanen för förskolan ställer höga krav på att förskolan skall vara en plats för kunskap och lärande i ämnena matematik, språk, naturvetenskap och teknik.

Det är naturligtvis ingen slump att detta är de ämnen som svenska grundskoleelever presterar sämst i. Tanken är att förskolan på ett bättre sätt än tidigare skall förbereda barnen inför skolan.

Det är en svår ekvation som lämnas till förskolepersonalen att lösa: större barngrupper, minskad personaltäthet och högre krav. Politikerna får därför sluta att leka med förskolan och ta dess uppdrag på allvar.

Jag och Sven Persson dansar i Folkets park 1979

Jag och Sven Persson dansar i Folkets park 1979