Hyllad IV-satsning skrotas

Rädda barnen har i många år drivit en utbildning med musikprofil för ungdomar. Nu läggs den ner och anledningen är oklar. Länk till Sydsvenskan

Det kan vara en lokalpolitisk fråga och maktkamp mellan rektor och utbildare. (liten skandal)

Det kan vara en nationell utbildnings- och kulturpolitisk fråga där utrymmet för sådana här satsningar krymper genom den nya skollagen (stor skandal!)

Jag citerar kollegan Per Dahlbecks kommentar:

“Vi ska ge våra ungdomar vingar så att de kan lyfta.” säger S-ledaren Håkan Juholt i sitt förstamajtal enligt SDS förstasida. Just det har tydligen musikprojektet i Malmö lyckats med vad gäller ett inte ringa antal ungdomar. Den politiska ledningen i Malmö väljer ändå att lägga ner projektet. Hur ska vi förstå det? Okunniga politiker som inte låter sig informeras fullt ut, eller politiker som har en annan åsikt än S-ledaren?
Det är aldrig för sent att tänka om och nu är det dags att göra det ifråga om musikprojektet, IV-musik. Verksamheten där har i 19 år lyckats skapa en pedagogisk verksamhet som berör ett antal ungdomar, något som tidigare skoverksamhet inte lyckats med för denna grupp ungdomar. Ska våra ungdomar kunna lyfta så kanske vi inte ska “ge” dem vingar utan snarare erbjuda dem en skolverksamhet som berör dem och där de utmanas och därmed utvecklar sin flygförmåga. Något som musikprojektet tycks ha lyckats med, inte i ett år utan i 19 år. Imponerande! Hoppas vberkligen att Malmös ansvariga politiker visar samma mod som de pedagoger visat som byggt upp och drivit verksamheten inom musikprojektet.

Så skriver och tänker universitesadjunkt och lärarutbildare Per Dahlbeck, Malmö högskola.

Personlig vendetta – moi?

Morrica antyder att min kritik mot LR:s presschef Zoran är påfrestande (länk).

Metabolism delar nog en del av min frustration. (länk). Under kommentarer gör jag ett lamt försök att förklara varför förskollärare inte uppskattar kritiken mot yrkesidentiteten.  Zoran själv menar att jag är som “prinsessan på ärten”.

Skäggig dagisfröken börjar också tröttna (länk)

Jan menar att jag är “ilsken” och jag tror inte att det är en komplimang:

http://twitter.com/#!/janlenander/status/64308381321658368

Den 11/5 bjuder DN in till debatt på kulturhuset:

Reportern Maciej Zarembas artikelserie ”Hem till skolan”, i Dagens Nyheter, har höjt rösterna om den svenska skolan. Nu bjuder vi in till hearing för att fånga upp och fortsätta diskussionen som pågår ute i samhället.

Medverkar på scen gör utbildningsminister Jan Björklund, DN:s reporterMaciej Zaremba, riksdagsledamot Socialdemokraterna Mikael Damberg, ordförande Lärarförbundet Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarnas RiksförbundMetta Fjelkner, rektor Hans Jansson, professor Mats Ekholm, lärare och föreläsare Gunilla Hammar Säfström, lärare och bloggare Björn Kindenberg.
Missa inte denna chans att ställa frågor till våra beslutsfattare. Moderator är journalisten och författaren Alexandra Pascalidou och värd är Björn Wiman, kulturchef DN.

 Det är nog lugnast att jag stannar hemma. Stockholm kan vänta – jag litar på Björn Kindenberg.

Det finns viktiga skolfrågor!

I den överhettade skoldebatten är det lätt att glömma bort att det finns verkligt viktiga frågor. Jag vaknar till radioprogrammet Kropp och själ  (länk till ljud) och lyssnar till en intressant diskussion om matematikämnet.

Svenska elevers dåliga matematikkunskaper har debatterats flitigt den senaste tiden, men är det i själva verket undervisningen det är fel på? Ny svensk forskning vid Umeå universitet visar att barn lär sig lättare om de får lösa mattetalen själva med egna kreativa lösningar istället för att lära sig förenklade uträkningar utantill.Johan Lithner, 
professor i matematisk didaktik tycker att undervisningen har blivit för ytlig, genom att förenkla för mycket lär sig eleverna snabbt men förstår inte vad de gör.

Det går alltså att lära små barn komplicerad matematik genom imitativ undervisning – frågan är vad de lär sig. På sikt visar sig förståelse vara en mer fruktbar strategi.

I stället fick vi en pseudodebatt om katederundervisning kontra fri forskning. Vem tjänade på det?

Mathematic_Teacher?

Mathematic_Teacher?

Aftonbladet är fortfarande en obehaglig tidning

Aftonbladets serie SKOLRASET har bytt namn till SKOLGRANSKNINGEN men trots enstaka intressanta artiklar det är fortfarande långt kvar till en trovärdig ansats. Tanken på att folket ska sätta betyg på landets skolor borde nog ha stannat kvar på idéstadiet.

Länk till AB

Det känns lite som frågan varför hundar slickar sig på pungen?
– För att de kan!

Astrid Lindgren – skolan och klassamhället (rätt länk)

Åsa Anderberg Strollo beskriver det nya klassamhället utifrån Astrid Lindgrens text om Madicken och valborgsfirandet (Länk till Sydsvenskan)

Placerad i framtiden kan sekvensen bli såhär: Madicken och Mia är inte längre klasskompisar, Madicken går i en friskola i Victoria Park och Mia i den kommunala skolan där ingen har bländande statusprylar. Frid och fröjd först, men vänskap uppstår på en tenniskurs som är en av Madickens många fritidsaktiviteter och som Mia fått via stipendium från Stadsmissionen. Ingen stöld dock – eftersom Madicken inte tar med värde­saker ut från grindsamhället – men efter tennisen följer hon olovandes med Mia hem. Mamma Kajsa ser detta på sin gps och skickar en bil för att hämta dottern men bilen blir beskjuten. Abbe dyker upp och eskorterar chauffören ut från förorten, varpå han fördöms, tröttnar på Sverige och emigrerar till Indien.

(….)

Att sätta Astrid Lindgren på tjugan är bra, att lyssna på vad hon försökte säga är nog snäppet bättre.

Går det att lära sig att njuta av misslyckanden?

I den här filmen berättar Diana Laufenberg om sin lärarkarriär och slår ett slag för rätten att misslyckas. När jag möter oroliga studenter som vill bli lärare, men som styrs av sin rädsla för att göra fel – då blir jag orolig. Hur skapar vi en skola som uppmuntrar barn att våga kasta sig ut i det okända?

I lärarutbildningens ljusgård står en här skulptur som heter Patterns of failure. Vi borde samlas runt den oftare och fundera över budskapet.