Uppdatering
Det är fortfarande en komplex fråga – kommentarer!
Loke vill bli lucia. Det vill inte hans lärare. I Lund kan allt hända.
I papperstidningen finns utförligare och underliga citat.
Bilden är tagen 1965 och jag var ungefär lika gammal då som Loke är nu. Frågan är vad som har hänt sedan dess? Jag trodde att samhället hade gått framåt.
Nu fattas det bara att någon lärare kopplar samman traditioner och skolans värdegrundsarbete.
Jag är på VFU-besök och på den lilla skolan arbetar barnen för fullt inför nobeldagen. Temat är naturligtvis uppfinningar och de har gjort skisser på vad de ska försöka bygga. När jag besöker klassen skruvar de isär olika apparater och alla kämpar för att ta sig igenom de skyddande murarna av plast. Barnen inser snart att de finns olika skruvar, men tyvärr inte lika många sorters skruvmejslar i klassrummet. Vi kommer överens om att en mejsel och den stora bitssatsen vore en bra julklapp för många.
Efter en timme samlas vi och ett barn fäller den lätt odödliga kommentaren:
– Vi hade planerat att bygga en sjungande discokula – men det blev en rullande soptunna…
Jag tror att Alfred Nobel också blev förvånad över sin uppfinning av krutet.
“A lot of people on Twitter are dedicated readers. Twitter is like all of the other short forms that preceded it. It’s like the telegram. It’s like the smoke signal. It’s like writing on the washroom wall. It’s like carving your name on a tree. It’s a very short form and we use that very short form for very succinct purposes. There is a guy out there who is writing 140-character short stories — I just followed him today…but that’s the exception. It’s sort of like haikus [and] prose,” Atwood said.
Jag tycker mycket om bilden om twitter som röksignaler. Det är för övrigt en kommunikationsform jag inte prövat.
Jag var lite onödigt spydig mot den akademiska världen och påbörjar min botgöring genom att bevista Per Eliassons docentföreläsning om kolimporten i Malmö hamn 1820-1920. Per beskriver historiska förändringar och jag inser snart att ämnet har trådar in i nutid. Kartan från 1724 beskriver en befäst småstad som möter den bördiga slätten. Det fanns ingen naturlig hamn. Slätt och hav stänger. Landskapet var skogfattigt och jag lär mig att pollendiagram berättar mycket om skiftningar i vegetationen.
Skåne har varit ett öppet landskap under flera tusen år. Skogen var dyr och torven brann i stugorna. Kronprins Karls skogskarta från 1845 visar hur lite skog det fanns i Skåne. Malmö led brist på skog och strömmande vatten, ingen skärgård och sällan is. Transporterna var ett stort problem.
Per beskriver den extrema prisökningen på björk- och bokved under 1800-talet och jämför med med utvecklingen av skogsbruket på godsen. Kolimporten ökade på 1830-talet och vanorna förändrades.
Fyren vid hamninloppet är från 1878. 1905 hette lärarutbildningens kvarter inte Orkanen utan Carybdis. Den bildade publiken skrockar igenkännande och funderar över den symboliska innebörden av namnet.
Vi inser att kolimporten var en betydelsefull faktor bakom förändringen från bondhåla till industristad. Per jämför med energiinnehållet från skogen i Skåne, Blekinge och Kronobergs län – och konstaterar att kolimporten var lika stor.
Malmö var “som en belägrad stad” och spannmålshandlarna beklagade sig över det bristfälliga vägnätet. Järnvägarna förändrar restiderna. “Omlandet vidgas”
1898 utgick sju järnvägar från Malmö. 1912 utgjorde livsmedelprodukter 58% av exporten från Malmö.
1882 dör var tjugonde malmöbo i dysenteri. Sjukdomen drabbade de fattiga i Lugnet och på Kirseberg. Stadens kanaler var avloppsdiken. Jag lär mig att Rosenlunds avloppspumpsstation var ett ett stort framsteg för folkhälsan.
På 100 år vänjer sig människorna vid att bo i städer. Per beskriver det som en fossil revolution och Axel Ebbes statys på Möllevångstorget är en oblyg hyllning till fabrikerna och skorstensröken. Från 1950 talet ökar oljeanvändningen dramatiskt.
Per skisserar en möjlig förändring på hur det kan se ut om 100 år med tre meter vattenhöjning. Risken är stor att strandlinjen då påminner om 1820-talets och lösningen handlar kanske återigen om befästning och invallning.
Grattis till utnämningen Per! Du skänker glamour till akademin!
Jag försöker undvika att anklaga kvinnliga lärare för pojkars misslyckande i skolan. Alla är inte lika finkänsliga.
Frågan är om den här formen av studier skulle vara möjlig att genomföra i Sverige? Jag känner inte till något exempel och tror inte att Vetenskapsrådet skulle jubla över en ansökan.
Jag lär mig något varje dag. Den här frisen öppnade dörren till en magnifik dikt.
Där låg ett skimmer över Gustafs dagar,
fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill,
men det var sol däri, och, hur du klagar,
var stodo vi, om de ej varit till?
All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbarit var en gång fosterländskt;
men vett blev plantat, järnhårt språk blev brutet,
och sången stämd och livet mänskligt njutet,
och vad Gustaviskt var blev därför även svenskt.
Jag är inte säker på att min bildning räcker till för att helt njuta av Tegnérs skaldekonst.
Jag ser första programmet och är imponerad. Visuellt spännande och fräscha frågor i svåra ämnen.
Tysta tankar 