Strindberg 11

1872 beskriver den 24-årige Strindberg i en tidningsartikel sin drömskola så här:

EN FRISTAT UNDER SKRÄCKREGERINGEN
Lyceum var namnet på den akademi i Aten där
Aristoteles under promenader i alléerna meddelade
undervisning i filosofi, och kallades också därföre
filosof skolan för den peripatetiska (den promenerande).
Det var något peripatetiskt vid detta Stockholms
Lyceum, det var frihet från reglemente och skolbänk
och rotting och vanärande straff, det blev ett nöje
att gå i skolan ifrån att ha varit en fördömelse och
man behöll minnet från skoltiden verkligen som ett
bland de minst oangenäma minnena från den förfärliga
dressyrtiden som kallas barndom.

Låt oss gå och samtala – peripateti!

20120122-165337.jpg

GUDRUN + PÄR = SANT?

Jag har plågats av den ömsesidiga misstron mellan feminister och s.k. antifeminister. Nu möts Gudrun Schyman och Pär Ström i ett oväntat halvt famntag på Newsmill.

Länk

Kanske krävs det en fartygskatastrof för att de etiska frågorna ska bli tydliga? När livet står på spel krymper utrymmet för politisering.

20120120-135725.jpg

Vi kommer att diskutera anställningsformer vid högskola

På facebookgruppen Högskoleläckan hittar jag den här texten:


Why God doesn’t have a Ph.D.

1) He had only one major publication.
2) It was in Hebrew.
3) It had no references.
4) It wasn’t published in a referreed journal.
5) Some even doubt he wrote it by himself.
6) It may be true that he created the world, but what has he done since then?
7) His cooperative efforts have been quite limited.
8) The scientific community has had a hard time replicating his results.
9) He never applied to the ethics board for permission to use human subjects.
10) When one experiment went awry he tried to cover it up by drowning his subjects.
11) When subjects didn’t behave as predicted, he deleted them from the sample.
12) Some say he had his son teach the class.
13) He expelled his first two students for learning.
14) He rarely came to class, and he just told students to read the book.
15) Although there were only 10 requirements, most of his students failed his tests.
16) His office hours were infrequent and usually held on a mountaintop.

Tack Ulf!

20120120-090332.jpg

Skolchatt och de pedagogiska samtalen.

På kursen ställde Torgny Roxå frågan var vi för våra pedagogiska samtal. De informella dialogerna som ger liv åt utbildningarna och som ofta är den dolda faktorn bakom det vi kallar kvalitet – när för vi dem? Hur ser mötesplatserna ut?

Många vittnade om problematiken med uppdelningen frontstage/backstage. Lärare verkar vara skickliga på att kunna anpassa samtalet efter kontexten – det är också en avgörande svaghet.

Det är lite sorgligt att de samtal jag skulle vilja föra med kollegor pågår på nätet.

https://twitter.com/anna_kaya/status/160093076243742720

Dagens ämne var svenska som andraspråk och Pauline Gibbons namn dök upp.

20120119-225429.jpg

När föreställningarna om världen blir ett problem

The problem with conventional science instruction, according to cognitive scientist Susan Carey, is that it assumes that its goal is to fill a gap in a student’s knowledge — when really the issue “is not what the student lacks, but what the student has, namely alternative conceptual frameworks for understanding the phenomena covered by the theories we are trying to teach.”

För oss som levt länge med Piagets teorier om kunskapsutveckling är det här ingen överraskning.

Missa inte artikelns slutkläm!

20120119-042830.jpg

Jag rättar handskrivna tentor…

…och slås av hur prydligt de flesta kvinnorna skriver. Det finns inget bevisat samband mellan handstil och intellektuell kvalitet (hoppas jag) och själv skriver jag fulare än de flesta.

Jag anar att en del manliga studenter upplever det som ganska förnedrande att behöva skriva för hand. Risken finns att någon tror att de tänker lika illa som de skriver.

Kanske finns det en ledtråd till många pojkars bristande skolframgångar här. Varje handskriven text de lämnat ifrån sig är ett litet estetiskt misslyckande.

Jag anstränger mig för att hålla tillbaka en besviken suck när jag ser mönstret upprepas hos våra studenter.

FOKUSERA PÅ INNEHÅLLET!

Studentexamen – jag är fortfarande för

Min dotters lärare Sam Olofsson berättar om hur det är att undervisa på IB- programmet.

Som IB-lärare har det varit en närmast revolutionerande erfarenhet att undervisa utan att behöva sätta betyg. Undervisningen blir plötsligt ett gemensamt projekt med eleverna där vi tillsammans skall klara ett bra resultat i den kommande slutskrivningen. Går det inte bra för eleverna går det inte bra för mig som lärare. För mig som lärare blir det nämligen mycket negativt om jag har en grupp elever på sista raden som inte följer undervisningen.

Jag kan dessutom fråga eleverna om hur de uppfattar olika metoder vi använt och var de känner att de lärt sig mest. Svaren uppfattar jag som mycket ärliga, eftersom eleven givetvis vet att kunskapen de får en dag ska externgranskas.

Skulle jag underprestera år efter år måste åtgärder vidtas. Elever och föräldrar får nämligen snabbt kunskap om hur det går för min grupp i examina. Det tvingar arbetsgivaren att vidta åtgärder. Alternativet som så många av oss sett i det svenska systemet, är att eleverna år efter år får betala priset för en undermålig undervisning. Rektorn kan lätt förklara bort elevers och föräldrars klagomål, eftersom det inte finns siffror som tydligt belägger dessa klagomål. Det är ett system som ingen tjänar på

Helena försvar sin position väl i papperstidningen.

Skolverket skämtar?

Antingen är lagen tokig eller så är det någon som driver med oss.

Från Skolverkets klargörande på hemsidan:

@Detta har fått till följd att några lärare har reagerat och inte känner igen sin behörighet eller känner att de på många år inte arbetat med ett ämne som ingick i utbildningen. Ett exempel på lärare som får behörighet i många ämnen är de som har en mellanstadielärarexamen från t.ex. 1980-talet. Många mellanstadielärare med den utbildningen får behörighet i hela 14 ämnen, om dessa ingår i examensbeviset. Ofta får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Detta hänger samman med hur högskolor och universitet utformat examensbevisen.”