https://twitter.com/nietzschequotes/status/210219762565918721
Eller lite hårdare:
https://twitter.com/nietzschequotes/status/210174187455791104
Eller det hårdaste av alla
https://twitter.com/nietzschequotes/status/210128700669308929
Jag befinner mig i ett tillstånd av lätt utmattning. Under dagen har jag och kollegan Per samtalat med studenter om lek och estetiska uttryck. Muntlig examination är ett äventyr och jag tycker om formen. Vi försöker undvika farorna förhör och föredrag – ibland tror jag att vi närmar oss det autentiska.
Frågan är om det går att förstå “lek”? Är det meningsfullt att försöka definiera ordet? Många studenter redogör utförligt för teorier om lek och de flesta är övertygade om betydelsen av att skapa en förskola som rymmer någon form av lek. Samtidigt tycks begreppet rymma många skiftande tolkningar och ibland är jag osäker på om ordet är användbart. Ibland försöker jag tvinga studenterna att använda teorierna för att beskriva sitt eget vuxna förhållande till leken. Det är lättare att prata om barnens aktiviteter ur ett pedagogiskt perspektiv.
Svenska dagbladet har en intressant serie om lek. Min kamrat Christian Eidevald diskuterar fenomenet ur olika perspektiv.
UR sänder en serie om talängslan. Jag tror att många av våra studenter skulle ha nytta av att träna upp sin förmåga att stå framför en grupp människor och framföra ett budskap.
Jag hoppas att vi kan öva på det här under trygga former – ibland känns det som att allt handlar om bedömning och examination.
Jag läser om utvärderingen av forskarskolorna för lärare
“Av utvärderingen framgår att majoriteten är positiva till satsningen på forskarskolor för lärare, som är en mycket generös åtgärd från regeringen”
Det där med eget beröm har jag svårt för men bör npg läsa hela rapporten innan jag dömer.
Utvärderingen av forskarskolor som pdf
Utvärderarna bekymrar sig över att de forskarutbildade lärarna inte vill gå tillbaka till skolan efter utbildningen. Det är en berättigad oro.
Våra studenter har byggt statyer av ribbor. Roger Åkerman kan inte se sig mätt.
Och tröstar mig med Emma Leijnses text i Sydsvenskans pappersupplaga.
Länk till Kropp och själ – om små barn.
Jag hoppas våra studenter hittar ett samband mellan den pågående kursen om estetik och höstens literacykurs.
Jag skickade länken till studenterna med en diskret vink: “antagligen den viktigaste text du möter under utbildningen”.
Påminn mig att inte överanvända den frasen.
I gårdagens #skolchatt diskuterade vi tekniska hjälpmedel och många prisade talsyntes som ett viktigt redskap för språkutveckling.
Jag är nyfiken på om det är möjligt att tänka baklänges? Det finns en app som heter Dragon dictation som lyssnar på din röst och skriver ut orden som text. Ibland fungerar det förvånansvärt bra – ofta blir det väldigt roligt.
Min idé är att detta skulle kunna vara en färdighet som hör framtiden till: att tala så att din dator förstår dig?
På samma sätt som maskinskrivning och stenografi har varit centrala färdigheter tidigare kan vi tänka oss att det idag handlar om andra kunskaper. Att kommunicera handlar om att avpassa budskapet efter mottagaren – sällan blir det tydligare än här. Och avsändaren har möjlighet att läsa av och korrigera hur programmet uppfattar innehållet.
Jag tänker att en del dialekter har ett försprång när det gäller tydlighet.
https://twitter.com/freonfilm/status/208269459587219456
Själv pratar jag en vårdad västmalmöitiska:
Går det att tävla i tydlighet?
Tysta tankar 