Jag varvar ner med en ganska enkel fråga:
En man får syn på en fiskebåt och utbrister:
– 1500!
Varför?
Jag varvar ner med en ganska enkel fråga:
En man får syn på en fiskebåt och utbrister:
– 1500!
Varför?
Jag gräver vidare i Gösta Knutssons frågeskatt:
Efter vilken princip uppräknas dessa svenska städer:
Debatten om den studentikosa och rasistiska humorn rullar vidare. Jag skrattar hellre år den här sången:
Jag har fastnat i frågesportträsket. På sidan 71 under rubriken ”Är ni liiterärt bildad?” (och vem vill inte vara det!)
Här är början på tre vårsånger – men vi har tagit bort allla konsonanterna och bara vokalerna finns kvar. Kan ni säga vilka sångerna är:
1) A åo fe i ooue ?
2) Ie aa u a åa äa ?
3) O u äi ao e ?
De vuxna barnen har en ständig trixningstävling – ibland åker bollen över till kohagen.
När vi kommer till landet hittar jag den här tidningen från Jehovas vittnen i brevlådan:
Förra veckan pratade vi mycket om “representationer” – vilka föreställningar gör vi oss om “den andre”. I det fallet handlade det om lärares representationer av socialsekreterare. Hur tänker sig Jehovas vittnen att ateister ser ut?
Även om jag inte har en gudstro har jag aldrig känt ett behov av att demonstrera detta utåt. Det är ingen fråga där jag skulle vilja övertyga någon annan.
Jag slölyssnar på P1 och hoppar till. En reporter har lyckats ta sig in i det slutna landet Syrien genom att klä ut sig till “dramapedagog”.
Hur ser en sådan ut?
Jag jämför med Malmö högskolas rekryteringsfilm och blir djupt bedrövad.
Länk till min film
…och jag har en sprucken potta.
Det är inte sant som Peps sjunger i Falsk matematik. I verkligheten är Onassis död och jag har minst ett badrum. Men det är inte “en suite”.
Kanske har jag sett för många engelska mäklarprogram?
DN trummar på i sin kampanj mot svenska skolor. Zaremba sprider rykten om lärarstudenter som inte öppnar böcker eller undervisar på sin VFU (praktik) och på ledarsidan kastar Hans Bergström sig i famnen på hjärnforskare som analyserar pojkars skolproblem utifrån ett biologiskt perspektiv (Länk):
Den nya hjärnforskningen understöder vad de experimentellt inriktade beteendeforskarna belagt. Hjärnan hos särskilt pojkar fortsätter att utvecklas ända upp i 20-årsåldern. Särskilt två funktioner är dåligt utvecklade fram till dess: emotionell kontroll och omdöme. Pojkar i tonåren behöver i vissa avseenden en ”ställföreträdande hjärna” i form av mogna vuxna som upprätthåller en extra tydlig struktur i arbetsmiljön.
För några år sedan väckte det stort uppseende när någon påstod att “män är djur”. Idag är det mainstream att påstå värre saker om tonårspojkar.