Så här ser fyra kubikmeter nyinburen björkved ut. Nej, jag har varken kapat eller klyvt den.
Nu kan vintern komma.
Catia Hultquist skriver om sina tveksamheter inför att dela med sig av spellistor på Spotify och Facebook. Jag känner igen mig och funderar vidare över det här dilemmat – vill jag att andra ska tro sig veta vem jag är? Hur utsatt blir jag om de känner till mina musikaliska favoriter?
När jag var tio år lånade vi en stuga i mörkaste Småland. Vid torget i Fliseryd låg ett konditori med jukebox. Jag hade en krona och gick fram till maskinen. Nu var stunden kommen att visa vem jag egentligen var genom att välja en sång som uttryckte min personlighet. Sommaren 1965 dominerade Beatles listorna och jag längtade efter att höra deras senaste skiva.
Från ett bord blängde ett gäng smålandsraggare nedlåtande på mig. Jag ville verkligen inte att de skulle skratta åt min musiksmak.
Elvis Presley är också trevlig. Men jag önskar att jag hade vågat välja en annan sång.
Jag lyssnar på Solanders nya skiva och fastnar redan på första spåret The Porch song.
Mina grannar har byggt ett nytt uterum och jag tror att just den sången passar utmärkt för sena kvällar i Snårestad. Skivan passar nog bra var som helst!
…så upptäcker du att den här skivan finns:
Några lockande låttitlar:
90 Grad – Happy Happy Birthday Selma
90 Grad – Happy Happy Birthday Sibille
90 Grad – Happy Happy Birthday Siglinde
90 Grad – Happy Happy Birthday Sigrid
90 Grad – Happy Happy Birthday Silke
90 Grad – Happy Happy Birthday Silvia
90 Grad – Happy Happy Birthday Simona
90 Grad – Happy Happy Birthday Simone
90 Grad – Happy Happy Birthday Sina
90 Grad – Happy Happy Birthday Skadi
90 Grad – Happy Happy Birthday Sofia
90 Grad – Happy Happy Birthday Sofie
90 Grad – Happy Happy Birthday Solveig
90 Grad – Happy Happy Birthday Sonja
90 Grad – Happy Happy Birthday Stefanie
90 Grad – Happy Happy Birthday Steffi
90 Grad – Happy Happy Birthday Stella
90 Grad – Happy Happy Birthday Susann
90 Grad – Happy Happy Birthday Susanna
90 Grad – Happy Happy Birthday Susanne
90 Grad – Happy Happy Birthday Suse
90 Grad – Happy Happy Birthday Susi
90 Grad – Happy Happy Birthday Swantje
90 Grad – Happy Happy Birthday Swenja
90 Grad – Happy Happy Birthday Tabea
90 Grad – Happy Happy Birthday Tamara
90 Grad – Happy Happy Birthday Tanja
90 Grad – Happy Happy Birthday Tatjana
90 Grad – Happy Happy Birthday Tessa
90 Grad – Happy Happy Birthday Thea
90 Grad – Happy Happy Birthday Theresa
90 Grad – Happy Happy Birthday Tina
90 Grad – Happy Happy Birthday Traudel
90 Grad – Happy Happy Birthday Trude
90 Grad – Happy Happy Birthday Ulla
90 Grad – Happy Happy Birthday Ulle
90 Grad – Happy Happy Birthday Ulrike
90 Grad – Happy Happy Birthday Ursula
90 Grad – Happy Happy Birthday Uschi
90 Grad – Happy Happy Birthday Uta
90 Grad – Happy Happy Birthday Ute
90 Grad – Happy Happy Birthday Valentina
90 Grad – Happy Happy Birthday Valerie
90 Grad – Happy Happy Birthday Vanessa
90 Grad – Happy Happy Birthday Vera
90 Grad – Happy Happy Birthday Verena
90 Grad – Happy Happy Birthday Verona
90 Grad – Happy Happy Birthday Veronika
90 Grad – Happy Happy Birthday Vicky
90 Grad – Happy Happy Birthday Viktoria
Jag tycker särskilt mycket om sångarens sätt att uttala ordet birthday. Undrar ni hur de sju första volymerna i serien låter? Själv är jag bekymrad över hur sångaren kände sig efter inspelningen.
Jag snubblar över till Gareth Malone i reklampauserna i fotbollsmatchen och blir tårögd av kraften i programmet.
Det känns som att han är rätt person att visa på manlighetens olika sidor och hur det går att utvinna pedagogisk energi ur dem. Frågan är om programmet hade varit möjligt att spela in i Sverige? Här dominera “kritisk maskulinitetsforskning” och bilden av pojkarnas värld är ensidigt mörk. Jag har nästan hämtat mig från den bedrövliga kunskapssynen i Klass 9A. Det finns en viss skillnad i finess och djup.
Rektorns slutord om att “nu blir det lättare att stå emot tjatet om läsa, skriva räkna” har profetisk kraft och internationell räckvidd.
Hoppas jag.
Kollegan Thom Axelsson skriver om skolans tradition av sortering. Nu senast handlar det om att Vellinge har placerat barn i särskola utifrån ett bräckligt underlag. Fokus ligger på den tekniska nivån och vi ifrågasätter inte idén om att bedöma och kategorisera barn utifrån vaga föreställningar om intelligens.
Historikern Thom avslutar ovanligt personligt:
Jag vet inte om det är lämpligt eller ej att dela upp eleverna i olika klasser efter förmåga, men oavsett vilket så vore det klädsamt att inte göra alltför tvärsäkra uttalande om de förment säkra gränserna. Det vore också önskvärt att de som gör dessa bedömningar tar ansvar för det och inte bara hänvisar till ett anonymt test, en teknik eller teknologi, av det ena eller andra slaget. Flera exempel från historien visar också på det vanskliga med användandet av IQ-test och jag trodde att det mesta av denna testning dog ut i efterkrigstidens Sverige. Nu vet jag bättre.
Lärarutbildningen i Malmö har ett utbyte med Kings university college i Ontario och igår var det min tur att bidra till internationaliseringen.
Först visade jag dem kyrkan i S:t Olof. Jag hade läst in mig på den spännande historien men räddades av vaktmästaren som demonstrerade de förinspelade engelskspråkiga möjligheterna. Länk. Det är inte alla studenter som kan historien om Anna själv tredje.

Därefter grillade vi korv hos mig och diskuterade naturligtvis utbildning. 1996 infördes en mycket stram läroplan och utrymmet för den enskilde läraren att påverka undervisningen är begränsat. Dessutom krymptes utrymmet för estetiska ämnen och jag ser klara paralleller med svensk utveckling. Allt går att försvara med vaga hänvisningar till “likvärdighet” och “internationell konkurrens”.
Studenterna var mest imponerade av våra stengärdsgårdar. Stora delar av Ontarios södra delar är platt och lerigt. Sten är därför mycket värdefullt och eftersökt.
De stenar som småbrukarna svurit över i århundraden här på Österlens fattigjordar visar sig nu vara en dold förmögenhet. Vi måste bara lösa en del praktiska problem först.