En könsneutral skola?

Skolverket tycks fortsätta arbetet I samma anda som stakades ut av Delegationen för jämställdhet. Tanken på att en verksamhet skulle vara könsneutral bygger på antaganden att det finns ett neutralt sätt att undervisa som inte gynnar vissa grupper. För att kunna bemöta olikheter måste vi våga tala om olikheter. Idag är utvecklingen blockerad av skräcken för att de här beskrivningarna ska bekräfta föreställningar om könsskillnader. Det står en stor elefant i klassrummet som vi är överens om att inte tala om.

Alternativet är att skuldbelägga de lärare som inte lyckas utjämna skillnaderna i prestationer mellan olika grupper. Talet om förväntningarnas betydelse är svårartat idealistiskt. Tron kan inte försätta berg. Har skolpolitiken blivit den nya religionen?

– Vad hände?

– Vi trodde inte tillräckligt!

Länk till DN

Skolverket har ett uppdrag rekrytera fler män till skolan. Frågan är på vilket sätt de förväntas bidra till könsneutraliteten?

20120217-231703.jpg

C’esi nes pas un pistolet!

Jag möter studenter som ska gå ut på VFU. De befinner sig i slutet av sin utbildning och kraven ökar. Frågor om kunskapen natur och lärandets villkor blir viktiga. De förväntas kunna motivera sina didaktiska överväganden och jag anar att vi borde ha lagt en stabilare grund för pedagogisk filosofi.

Min försök till epistemologiska diskussioner är ganska krampaktiga.

20120217-165705.jpg

Inomkommunal omfördelningspolitik

Många sätter stora förhoppningar till att ett förstaligande av skolan skulle skapa ge bättre förutsättningar. Svårigheterna att skapa rättvisa modeller är stora och jag anar att en del skulle vilja använda den enkla principen “lika till alla.

Så här går det till i Malmö:

Nytt sätt att fördela resurser i staden

Tanken med kommunledningens nya förslag är att Malmöbornas behov av social service ska tillgodoses på ett bättre sätt.
Enligt förslaget ska pengar fördelas utifrån sju variabler:
1. Utomnordisk bakgrund.
2. Disponibel inkomst.
3. Sjuk- och aktivitetsersättning.
4. Förgymnasial utbildning.
5. Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.
6. Ensamboende äldre.
7. Behov av förskolor.

Husie

Med knappt 20 000 invånare är Husie en av Malmös minsta stadsdelar. Barnfamiljer och pensionärer är i majoritet, och de flesta bostäder är småhus.
Husie är en utbyggnadsstadsdel. Det finns planer för bostadsbyggande såväl som för handel och industri.

Konsekvenserna för den kommunala skolan inom det relativt välbärgade Husie är stora. det är en komplicerad fråga och jag citerar Sydsvenskan långt:

Stadsdelschefen Alf Merlöv beskriver Husies dilemma: När det gäller arbetslöshet, inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer ligger Husie på normalnivå jämfört med hela riket.

Men i jämförelse med Malmös andra stadsdelar räknas Husies förutsättningar som goda. Stadsdelarna ansvarar för den största delen av den kommunala välfärden: förskola, skola, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt lokal fritidsverksamhet.

Efter flera nedskärningsår får Husie svårt att klara uppdraget om budgeten krymps ytterligare, konstaterar nu såväl tjänstemännen som politikerna.

– Vi har redan exempel på klasser där det går trettio elever på en lärare. Det förekommer på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, säger stadsdelschef Alf Merlöv.

Drygt var femte grundskoleelev i Husie går i friskola. Friskoleeleverna får ett genomsnitt av ersättningen till de kommunala grundskolorna i Malmös stadsdelar.

Men ersättningen till eleverna på Husies kommunala grundskolor är lägre än genomsnittet. Och eftersom det främst är elever med högutbildade och resursstarka föräldrar som väljer friskolor går mest pengar till dem som har bäst förutsättningar, konstaterar Husies tjänstemän och politiker.

Detta, tycker de, strider mot hela grundtanken med Malmö stads resursfördelningsmodell.

Hängde ni med?

20120206-084830.jpg

På jakt efter G-punkten

Ett av mina hemliga syften med bloggen är att förvåna mig själv genom att skriva om oväntade ämnen. UR-programmet om G-punkter bjöd på en del överraskande scener. Ändå tyckte jag nog att det underligaste var att nästan alla de dödligt seriösa vetenskapsmännen talade engelska med mycket markerade brytningar.

En del av allvaret i budskapen försvann när jag associerade till Peter Sellers karaktärer i Rosa pantern och Dr Strangelove. Antagligen måste jag vänja mig vid att det finns forskare som inte talar perfekt engelska

Programmet är överlastat med statistik och jag väljer efter viss tvekan att inte ha någon enkätfråga.

Jag blev lite blyg.

20120202-211330.jpg