Jag överskattar min retoriska förmåga

Känner ni igen situationen? Någon säger ungefär “det är väl mest journalister och reklamare som twittrar”. Jag försöker beskriva hur det ser ut med hjälp av Hampus Brynolfs olika grafer. (Se länk ovan)

Men till sist handlar det om något annat. Jacob lyckas nästan fånga magin som gör att jag ibland glömmer morgontidningen för en uppfriskande simtur i twitterfloden.

20140104-111122.jpg

Metaforer är besvärliga och många missbrukar naturkatastrofer som slagkraftiga bilder. (Jfr “twitterstormar” och “bloggbävningar”). Jag tror inte att att hashtaggen #mörkertal orsakade någon översvämning på Twitter. Möjligtvis höjdes tidvattnet i enstaka personers flöden.

Att hitta på “citat”

20131231-114115.jpg

Jag brukar inte skriva om Israel-Palestina här. Kanske av feghet – det känns som om balansgången mellan positionerna är mig övermäktig och jag väljer en försiktig hållning.

Men Ulf Öfverberg skriver klokt och nyanserat om Svenska kyrkans bojkottlinje.

Länk till Sydsvenskan – Aktuella frågor.

Tyvärr kunde inte rubriksättare låta bli att spetsa till “citatet”. Det är inte vackert – ett citat är ett citat och då ska det vara ordagrant.

En konstupplevelse till och jag är förlorad

Jag försöker utnyttja stadens rika utbud. Konsthallen erbjuder en generös utställning.

MALMÖ KONSTMUSEUM@MALMÖ KONSTHALL
Malmö stads konstsamlingar i urval
7.12 2013 – 16.3 2014

Malmö Konstmuseum@Malmö Konsthall
är ett unikt möte och speglar den mångfacetterade tillvaro vi lever i, en värld i ständig förändring med ökande globala samhälls- och miljöförändringar. De senaste decennierna har präglats av en omvälvande utveckling, där maktbalansen inom världspolitiken har förändrats och kommunikationsteknologin formligen exploderat.

Jag fastnar framför de här postitlapparna som är ett ambitiöst försök att förstå konflikten i mellersta östern.

20131229-164858.jpg

“Funktionell dumhet”

Karin Arbsjö skriver om nyordet “funktionell dumhet” (jag vet att det är två ord) i Sydsvenskan.

Länk

Enbart min djupa respekt för upphovsrätten hindrar mig från att citera hela texten.

Att vara dum – kanske inte så dumt ändå? Enligt Språkrådet är funktionell dumhet ”ett okritiskt förhållningssätt som förbättrar produktiviteten”.

Begreppet har myntats av organisationsforskaren Mats Alveson vid Ekonomihögskolan i Lund. För tidningen Chef förklarar han att det innebär att man är kompetent och gör sitt jobb, men utan att reflektera över om det är meningsfullt eller samhällsnyttigt. Att man inte kritiserar oreflekterade saker som företagsledningar gärna ägnar sig åt. Samt att man tar flummigt visionsprat på allvar.

Jag är inte cynisk och uppskattar alla som försöker lyfta blicken över vardagen. Men den här slutklämmen är dräpande.

Svenska Dagbladet skriver dock att den inte fungerar så bra i tillverkningsindustrin, eftersom fel lättare upptäcks på fysiska produkter. Men i organisationer som säljer immateriella tjänster är det A och O. Alltså: Använder dina chefer uttryck som ”kommunicera vår vision”, ”värdegrund”, ”förändringsprocess”, ”fokusera brett” eller ”tänka utanför boxen” medan de försöker få dig att göra saker som är meningslösa?
Tuta och kör! Din okritiska inställning är ovärderlig.

Egentligen föredrar jag vanlig dumhet!

20131229-130908.jpg