Skolverkets undersökning om segregation inom skolan kommenteras på svd.

Länk

Skribenten tror att Björklund har rätt eftersom skolan är dålig och att hans förslag skulle lösa några av de allvarliga problemen.

Kritiken mot indvidualiseringen av lärandet är rimligare. Visst finns sambandet mellan katederundervisningens marginalisering, det ökade ansvaret på den enskilde eleven och minskad förståelse. Den som inte kommer från ett hem med studievana blir utelämnad åt Wikipedia-undervisningen. Det är så den verkliga särskiljningen av eleverna uppstår

Biblioteksdiskussionen står stilla och för en utomstående kan det se ut som om Tank och förändringsfalangen har vunnit slaget om framtiden. De famösa affischerna “nu bär vi ut böckerna ” har inte synts till på stan och den underliga gratisutdelningen av böcker har inte påbörjats. Författarnas upprop har tillbakavisats av förorättade bibliotekarier från hela landet som reflexmässigt tycks har djupa kunskaper om hur gallringen har gått till under sommaren.

Snart börjar föreläsningarna med internationella författare som ska sätta Malmö på den litterära världkartan. Ändå skriver poesifestivalsgeneralen Lasse Söderberg (missa inte den imponerande bibliografin):

Möta författarna? Det låter på henne som om detta vore någonting nytt för Malmöborna. Ändå är författarframträdanden numera ganska vanliga, även utanför Stadsbiblioteket. De kan äga rum på Loftet, på Inkonst, i Sofielunds Folkets hus och i Tredje rummet och kanske också på andra håll. Det verkar därför huvudlöst att spendera uppåt miljonen på en ny scen och en ganska tunnsådd skara författare. Är dessa författare så berömda att de kommer att locka en långt större publik än vad de skulle ha gjort i Röda rummet?

Själv känner jag bara till två av dem och tror inte att publiken blir särskilt mycket mångtaligare än den var när Stanza presenterade Lyrikvännen i dess nya skepnad eller när Poesidagarna förde fram Adonis, båda evenemangen på Inkonst.

Länk

Klickbara ätbara kryddor - känn doften!

Mer tisdagstema

Dagens färger är en stor utmaning för mig som färgblind. Någonstans i gränslandet mellan rött, rosa, lila, cerise och (som vi säger i Skåne) skärt försöker jag urskilja de efterfrågade nyanserna.

Försäljarna på Vagator beach i norra Goa är väl färgmatchade – och bedövande vackra.

Fredagsfärger

Ny tjur i hagen - förstora bilden

Under sommaren har jag följt den lilla hjordens liv och beundrat harmonin i gruppen. Tjuren Clemens har varit lätt att känna igen och alla djuren tycks ha förstått sin plats i hierarkin. En dag är Clemens borta och ersatt av en yngre tjur. Ägaren förklarar bortförandet med enkla ord:
– Han gjorde inte det han skulle!

Jag anstränger mig för att inte dra några paralleller till uppsägningarna vid lärarutbildningen.

För de som är oroliga kan jag meddela att tjuren inte är slaktad. Han vilar upp sig i lagården.

Högskoleverket meddelar att Malmö högskola får behålla rätten att examinera lärare.

Jag får en skiva med Inkspots av mina grannar och blir riktigt glad. Det är något med de här känsliga rösterna som är alldeles underbart. Oskyldigt och oroväckande.

Datorspelstillverkarna har koll och trailern till Fallout 3 är fantastisk.

På lördag är det dags för demonstration i Rosengård och jag litar inte på demonstranterna. Om de verkligen vill visa solidaritet med de boende finns det bara ett sätt att uttrycka det i handling – att bosätta sig där.