Stenshuvud är alltid spännande att besöka. Så här års är det bladlöst och väldigt naket. Vi väljer det Norra huvudet och njuter av utsikten över Kivik och Hanöbukten.
Min far var lantmätare och jag är intresserad av geografiska landmärken. Järnröret märker ut högsta punkten. Om man ska triangulera och rita kartor är det nödvändig information.
Förstora!
Konstnärerna här på Österlen har storartade visioner.
Många väljer djurmotiv som alla vet säljer bra.
Men bäst av allt är vänskap mellan barn och hund.
Mitt första möte med den vita Volvo 740:n var en stark och omskakande upplevelse. Den hade okända finesser som luftkonditionering och elektriska fönsterhissar. Plötsligt framstod vår gamla SAAB som sorgligt omodernt och trafikfarlig. Jag förstod varför sonen inte ville att vi skulle erbjuda skjuts till bortamatcherna.
Tiden gick och många andra bilar gick sönder, men inte Volvon som allt mer framstod som en verklig evighetsmaskin. Alla vet att en bil äldre än 15 år är en rullande sparbössa – åtminstone om man inte tar in bensinkostnader och miljöaspekter. Det går liksom inte att göra sig av med en bil som fungerar.
Här på Österlen är 740 den givna bilen för bondpojkar med ambitioner att göra enkla reparationer. (filmen om RacerFrasse!)Därför lämnar Volvon nu storstadens hets och rullar mellan byar på Skånes landsbygd.
Ägarna tror de har bytt upp sig till tysk kvalitet och om 15 år vet vi om de har rätt.
Jag kommer aldrig mer att bli lika imponerad av en bil.
Förstora - hitta ägaren!
Jag är kanske inte världens bäste förlorare, men det finns några sämre. Den här damen från Linköping har verkligen svårt att dölja sin besvikelse.
Varför tycker jag att detta klippet är så hysteriskt roligt?
Kanske för att det kunde varit jag…
Skolfront ställer frågorna skarpt:
Vad var det nu betygen skulle mäta?
På programmets forum tycks de flesta mena att betygen mäter en färdighet som vi skulle kunna kalla “att gå i skolan”.
Kvinnliga vedhuggare
På tisdag gäller det – skollagsförslaget möter riksdagen.
Jag erkänner mig skyldig till lättja av tredje graden och har inte orkat igenom alla sidorna. Därför är jag klädsamt svävande i mina kommentarer. Förhoppningsvis är riksdagens ledamöter mer pålästa.
Jan Björklund är som vanligt full av förtröstan:
– Den gamla skollagen utarbetades till stor del på 1970-talet, i –68 års anda. Den nya lagen är tydligare när det gäller kunskapsorientering. 1985 års lag hade också för luddiga och för flummiga krav på vilka som får undervisa och vara lärare. Länk till DN
Lagrådets kritik har Jan förträngt. Riddaren spränger fram på sin vita häst i blänkande rustning.
Kampen mot flummet börjar med en god hållning
Jag försöker smälta intrycken från alla genusföreläsningar. Det finns en hel del perspektiv som är svåra att förena:
Dahlerup problematiserar begreppet “dominans” och menar att vi enbart bör använda det för utbildningar där obalansen är större än 90/10. Jag tänker att det är ett ganska generöst mått, men att både förskollärare och lågstadielärare antagligen kommer att ligga kvar på samma magiska 5% som de senaste 30 åren. Kanske är toleransen för obalans en aning större när det gäller yrken där kvinnorna håller på att ta över?
Prognosen om hur könssammansättningen kommer att se ut 2030 är intressant:
Samtliga utbildningar där kvinnoandelen ökar mellan 1990–2030
| 1990 | 2007 | 2030 | |
|---|---|---|---|
|
Agronomer, hortonomer
|
29 | 49 | 74 |
|
Apotekare
|
57 | 70 | 76 |
|
Arkitekter
|
31 | 45 | 61 |
|
Civilingenjörer
|
11 | 21 | 26 |
|
Ekonomer
|
31 | 47 | 56 |
|
Grundskollärare, senare år, gymnasielärare
|
55 | 61 | 65 |
|
Grundskollärare, tidigare år
|
80 | 84 | 87 |
|
Högskole- och gymnasieingenjörer
|
8 | 11 | 21 |
|
Journalister
|
51 | 64 | 75 |
|
Jurister
|
31 | 49 | 62 |
|
Konstnärlig utbildning
|
48 | 55 | 58 |
|
Läkare
|
34 | 44 | 52 |
|
Naturvetare
|
31 | 42 | 53 |
|
Poliser
|
12 | 22 | 37 |
|
Samhälls- och beteendevetare
|
46 | 57 | 72 |
|
Skogsvetenskaplig högskoleutbildning
|
7 | 17 | 24 |
|
Socionomer
|
80 | 84 | 88 |
|
Speciallärare, specialpedagoger
|
78 | 86 | 94 |
|
Tandläkare
|
42 | 52 | 68 |
|
Teologer
|
26 | 41 | 53 |
|
Transportutbildning, eftergymnasial
|
6 | 16 | 29 |
|
Veterinärer
|
40 | 64 | 78 |
Jag har svårt att få grepp om dagen. Länk till program. Ambitionen att sprida inspirerande exempel mellan högskolorna är utmärkt. Problemet är att jag inte riktigt förstår vad som är den gemensamma basen. De flesta föreläsare och deltagare tycks ta sin utgångspunkt i en stark föreställning om att representera “det goda” och vi diskuterar olika strategier för att övertyga ledning och otacksamma kolleger om jämställdhetsprojekts och genuscertifierings förträfflighet. Bilden av idealistiska eldsjälar som kastar sig mot osynliga murar återkommer och till sist blir det en aning sektartat. Vi (de goda) ska upplysa och medvetandegöra de andra (onda?). Jag känner igen stämningen från IT-visionärernas sätt att tala om datorer som vattendelare mellan de som förstått och övriga.
Vid den avslutande frågestunden undrar jag om övriga lärosätens erfarenheter av att föra in kvantifierbara mål när det gäller underrepresenterade grupper i verksamhetsplaner och möts av förvånad tystnad. Plötsligt är inte antalet män/kvinnor viktigt – nu gäller det att ha den rätta medvetandet och de djupa kunskaperna. Hoppsan.
Jag frågar om hur de ser på DEJA:s delrapport som i 100 sidor beskriver skillnader i pojkars och flickors skolprestationer för att därefter avfärda sina egna resultat med “Vi ska inte förstärka könsskillnader genom att prata om dem”. Inga Wernersson har under förmiddagen slagit fast att de biologiska skillnaderna är försumbara och en paneldeltagare tittar strängt på mig och talar om förväntningarnas betydelse och att allt egentligen är individuellt. Hoppsan 2.
Nu sitter jag på tåget och undrar om DJ verkligen kan härbärgera dessa motsättningar inom sin organisation. Det ska bli väldigt spännande att se hur delegationen hanterar de nya ansökningarna om projektbidrag som ska vara inne den 1/4.
Hur hamnade jag där?
PÅ Delegationen för jämställdhet i högskolans hemsida presenteras en aktuell avhandling av Charlotte Silander:
Högskolesystemets storlek påverkar jämställdheten, ju fler personer i systemet desto fler kvinnor på högre befattningar.
Nu vill jag inte vara oförskämd – men är inte detta ett banalt resultat? Mer intressant vore att undersöka om andelen kvinnor har något samband med systemets storlek. Jag funderar på att sluta läsa men ögnar vidare.
Och kvinnor lämnar inte akademin efter disputationen – tvärtom är det en större andel män som gör det.
Aha – nu vaknar äntligen intresset! Hur är det med det berömda glastaket då? Är det fortfarande ett viktigt mål att öka andelen kvinnliga professorer, eller kommer det att rätta till sig över tid?
Jag läser vidare och inser att en slarvigt skriven puff döljer en intressant avhandling som gör upp med många myter inom fältet.
Sega strukturer?
Utbildningsdepartementet presenterar en sammanställning av forskning som backar upp de egna förslagen:
Jag är svag för den här formen av ofrivillig språklig komik, men bekymrad över hur de utvalda författarna känner sig inför denna plötsliga politiska utvaldhet. Försöken att skapa en form av ideologisk neutralitet genom att använda det naturvetenskapliga “evidens” kan naturligtvis inte dölja att den dynamiska duon (Björklund och Krantz) nu verkligen har bestämt sig för att tala om vilket som är det rätta perspektivet när det gäller synen på lek och barns lärande.
Grattis Ingrid Pramling Samuelsson & co! (tror jag)
Vi andra får försöka roa varandra här ute i kylan.
Eller ännu roligare:
Tysta tankar 