När vi köpte hus på Österlens högland sa någon att det finns tre snösäkra platser i Europa – S:t Anton, S:t Moritz och S:t Olof. Då trodde jag det var ett skämt.
Jag talar med grannen som beskriver vad som händer när en meter nysnö smälter och fryser till is. Han rekommenderar att vi skottar taket och antyder att det kan bli en lång vinter. Och i morgon varnar SMHI för snöstorm och snödrev. Det positiva är att eftersom vi inte har skottat kan snön blåsa vidare. Annars hade det varit ogjort arbete och det tål min kropp inte.
Jag arbetar med en kurs som bland annat behandlar begreppet kommunikation. Reklam erbjuder kraftfulla exempel och ibland är det svårt att beskriva avsikt och effekt av en lyckad kampanj.
Den här filmen lyckas nog provocera de flesta av oss? Läs mer här
Katia Wagner skriver om hur de vuxnas uppmaningar till barn att ljuga om sin identitet skapar nya problem (länk):
Vuxnas rädsla att det ska hända något hemskt har skapat internetanvändare som fostrats till att luras och ljuga. Den som inte vet vad du heter eller var du bor kan inte heller göra dig illa, är andemeningen. Ju mer du hittar på, desto mer skyddad från faror är du.
Det är svårt att hitta belägg för om teorin stämmer – att den som använder påhittade uppgifter på nätet är mer skyddad än den som är öppen med sin identitet. Kanske pekar de många nätsexhärvorna till och med på motsatsen. För när alla använder fejkade identiteter och bluffar med personuppgifter, och alla vet att alla andra gör det, skapas en bristande vaksamhet. De unga får regler att följa på nätet, men inga andra verktyg för att kunna läsa av och urskilja när någon lurar på ett farligt sätt. Många unga saknar dessutom vuxna omkring sig som de tycker att de kan prata med och som kan hjälpa till att sätta gränser, innan det är försent. Det gör dem till lätta byten.
I samma tidning läser jag om hur en man utnyttjat minderåriga. Nu prövas lagstiftningen om grooming. ”Utnyttjade nätets anonymitet”
I Sverige växer spänningen mellan å ena sidan dem som beskriver internet som en särskild annorlunda värld där det gäller att vara anonym och osynlig – å andra sidan finns bland andra Katia och Elza Dunkels som varnar för anonymitetens upplösta moralbegrepp.
Tre kronor är en milstolpe i svensk tevehistoria. I den här klassiska scenen debuterar Noomi Norén (Rapace) och Reine strör som vanligt guldkorn omkring sig.
Mitt verklighetssinne är begränsat. Jag ser de här skådepelarna röra sina munnar och jag hör ljud komma – men är ändå helt övertygad om att det är något fusk. Så övertygande kan man inte imitera familjen Simpsons röster!
Arvet från Saltkråkan förvaltas väl och vi möter ytterligare en inkompetent pappa. Jag kan inte räkna alla teveserier där männen gestaltas som lallande idioter, men det tycks vara en hemlig överenskommelse i humorns värld. Sunes pappa, Gustav Svensson och Homer Simpson är några exempel. Hur påverkas barnen av de här ideologiska konventionerna? Varför är det roligt?
Jag känner många förskollärare som vakar över sin yrkestitel och vet att de reagerar starkt när andra ord används. (Det fick “Mats” lära sig i Våra vänners liv). Därför är det ganska djärvt av manusförfattarna att låta en busslast “utbrända dagisfröknar” göra entré på värdshuset.
Emma Leijnse (Länk) summerar läget inför stundande förhandlingar i friskolefrågan:
Men en högre ribba för vinstutdelning är inte det sista krav som friskolorna kan vänta sig de kommande åren. De kommer antagligen också att vara tvungna att bli mer öppna om sin verksamhet.
För medan kommunala skolor idag lyder under offentlighetsprincipen, som gör att allt från budgetar till betyg är offentligt för alla, så lyder friskolorna under aktiebolagslagen som inte på långt när kräver samma öppenhet. Betyg och nationella prov är bara två exempel på sådant som en friskola idag varken behöver spara eller redovisa offentligt.
Den personal som jobbar på en friskola är inte heller skyddade av meddelarfriheten, som ska garantera anonymitet för den som slår larm om missförhållanden på arbetsplatsen.
– Jan Björklund har som ambition att i högre grad jämställa skolorna när det gäller offentlighet, sekretess och meddelarskydd, säger Bertil Östberg på utbildningsdepartementet.
Så förhandlingarna på måndag lär inte bli de sista. Tyglarna för friskolorna ska kortas än mer i framtiden.
Frågan är om friskolorna repar sig från de här attackerna mot deras frihet?
Tysta tankar 