Därför slutar barn fråga när lärare undervisar

Länk

En studie visar att barn blir mindre nyfikna när lärare undervisar på ett skolliknande (vad nu det är) sätt.

Why might children behave this way? Adults often assume that most learning is the result of teaching and that exploratory, spontaneous learning is unusual. But actually, spontaneous learning is more fundamental. It’s this kind of learning, in fact, that allows kids to learn from teachers in the first place. Patrick Shafto, a machine-learning specialist at the University of Louisville and a co-author of both these studies; Noah Goodman at Stanford; and their colleagues have explored how we could design computers that learn about the world as effectively as young children do. It’s this work that inspired these experiments.

These experts in machine learning argue that learning from teachers first requires you to learn about teachers. For example, if you know how teachers work, you tend to assume that they are trying to be informative. When the teacher in the tube-toy experiment doesn’t go looking for hidden features inside the tubes, the learner unconsciously thinks: “She’s a teacher. If there were something interesting in there, she would have showed it to me.” These assumptions lead children to narrow in, and to consider just the specific information a teacher provides. Without a teacher present, children look for a much wider range of information and consider a greater range of options.

En skicklig lärare måste alltså kunna ta några steg tillbaka ibland. Men det visste vi nog.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/d8e/871595/files/2015/01/img_5121.jpg

Vad tror vi på i år?

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/d8e/871595/files/2015/01/img_5127.jpg

Idag har vetenskaplighet diskuterats på Twitter.

I DN beskriver företrädare för skolforskningsinstutet ambitionerna bakom satsningen.

Jag möter en viss cynism i de muntra nyårslöften från lärare i New York som finns här. Läs och jämför – eventuellt gråt.

Länk

Själv tänker jag återinträda i arbetslivet med obruten entusiasm. Och tillämpa de här frågorna.

Länk

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/d8e/871595/files/2015/01/img_5128.png

Norsk visdom

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/d8e/871595/files/2015/01/img_9981.png

Länk

Jeg mener vi bør tillate at barn opplever blomster som skjønne uten å telle kronblad, biler som tøffe uten å kunne navngi fargen og steiner som skatter uten å måtte kategorisere de som gneis eller granitt. Barn bør kunne elte kroppen i alle mulige posisjoner i kratt og kjerr uten å høre preposisjoner resitert i bakgrunnen. I tursekken til pedagogene bør det finnes en rull kraftig teip for å lime igjen voksen-munnen slik at barna uten forstyrrelser kan iaktta, undre seg i stillhet, hviske magiske ord til hverandre og gi mystiske ulogiske forklaringer på det som skjer rundt dhttp://www.nrk.no/ytring/skal-barnehagebarn-baere-pisa-byrden_-1.12109920em – uten snusfornuftige avbrytelser.

Aldrig mer dåligt underbyggda skolbeslut

Den 28/1 presenterar Vetenskapsrådet en rad kunskapsöversikter.

Länk

Förväntningarna är uppskruvade och jag ser särskilt fram emot bidragen från Malmö.

Länk

Jag förlitar mig på vetenskapen.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/d8e/871595/files/2014/12/img_5107.jpg

Jag undrar över forskningsstöd för lämplighetstest för lärare?

Länk

Konferensinbjudan #flermäniförskola

Jag läser på om dagens program

Programmet växlar mellan föreläsningar, grupparbeten och oväntade möten. Det blir utbyten och avstämningar mellan utbildare, arbetsgivare, pedagoger och centrala aktörer. Vi kommer att lära mer om män i förskolan – de som är där, de som utbildar sig och de som slutat. Vi tar också del av erfarenheter från andra länder.

Utmärkt – ett öppet anslag!

Vi kommer att vrida och vända på frågeställningarna. Vad är möjligt? Varför är det önskvärt med fler män i förskolan?

Stopp – vad är det här? Ingen ställer frågan om varför det är önskvärt med kvinnor i förskolan?

Vilka förhoppningar kan vi ha på en utveckling?

Jag skulle föredragit en historisk beskrivning av vilka insatser som gjorts och vilken politisk vilja som finns att gå vidare?

Är det något att räkna med?

Uhu – vem ska räkna med vad? Jag förstår inte frågan.

Är det eftersträvansvärt överhuvudtaget?

Efter att Delegationen för jämställdhet avfärdade betydelsen av män i förskolan kanske det inte är förvånande att arrangörerna Skolverket fortsätter med det här koketta problematiserandet. Jag trodde den tiden var över. De här frågeställningarna fanns inte i direktiven från Maria Arnholm.

Finns det lärande exempel – om hur man rekryterar och behåller män i förskolan?

Detta uppfattar jag som en retorisk fråga. Alla som orkar lyfta näsan över nationsgränserna vet att det finns massor av spännande exempel från hela världen. Många av dem är starkt natur- och lekromantiska.

Jag är alltså orolig över att inbjudningens syn på mannen som “den andre” ska färga dagens innehåll. Vi är inte ett problem som ska lösas – vi är en möjlighet som ska förverkligas.

IMG_3460.JPG

Dans och matematik

IMG_4953.PNG

Länk

Jag arbetar i kursen Matematik i förskolan och vi försöker tolka ämnet på ett bredare sätt. Det handlar om annat än enkla räkneövningar och den kroppsliga kunskapen är viktig. Bishops matematiska aktiviteter ligger till grund för läroplanens formuleringar om att “upptäcka och utforska matematiken”. Frågan är om studenterna ser matematiken i dansen?