Två av Sveriges mest meriterade forskare inom förskoleområdet har fått nog. Läs och sprid!

Bäste Anders Borg!

Nyligen, sa vår utbildningsminister på en nordisk skolledarkonferens i Göteborg, ”vi talar inte om förskolan, för svensk förskola är så bra.”

Vi som forskar om och ser många förskolor i praktiken, kan inte instämma i denna positiva summering. Med många års erfarenhet av förskollärarutbildning, fortbildning, forskarskolor och forskning inom förskolans område nationellt och internationellt, vill vi här framhäva nödvändigheten av kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan och som ett led i detta att karriärtjänster och förstelärarsystemet får samma stöd och möjlighet att genomföras i förskolan som i skolan.

Sverige inrättade max-taxa i förskolan för att få en mer jämlik förskola. På samma sätt fick vi en läroplan för att ge alla barn samma start i livet. Så har dock inte fallet blivit, utan tvärt om, har vi fått en större ojämlikhet med avseende på barns tidiga start i livet i förskolan. Och är det något som internationell forskning stödjer (se bilaga) så är det att barns tidigaste erfarenheter före skolan bidrar till barns, familjers och samhällets utveckling. Kring detta behövs inte fler bevis!

Förskolan kan framhållas som flaggskepp och något som närmast är en svensk exportvara, som möter ett omfattande internationellt intresse och som har ett stort antal besökare från andra länder varje år, -men när det kommer till satsningar inom kvalitetssäkrande åtgärder, som exempelvis vad gäller karriärtjänster, forskning, forskarskolor, och specialpedagogik så har förskolan särbehandlats negativt. Det ger inga bra signaler att man talar om att vi har ett sammanhållet utbildningssystem från förskola till gymnasium, om man samtidigt behandlar förskolan och förskollärarna på ett annat sätt än skolans lärare.

För att ge alla barn en likvärdig start i livet behöver kvaliteten på förskolan höjas generellt och bli avsevärt jämnare. En del i detta arbete är att kommunerna får högt kvalificerade förskollärare som kan påverka och driva utvecklingen. Regeringen har tagit ett viktigt steg i att bidra till att fler förskollärare utbildas, vilket vi ser positivt på, men kommunerna behöver också förskollärare som erbjuds samma möjlighet som skolans lärare, att ha möjlighet att bli anställda som ”förstelärare” och lektorer. Och självklart menar vi då, att det är förskolepedagogik de ska bli ”förstelärare” i.

De ekonomiska satsningar som detta innebär kommer att bidra till en mer kvalitativ förskola, värd sitt goda rykte.

Göteborg och Malmö den 26 mars 2014

Vänligen
Ingrid Pramling Samuelsson, professor, Göteborgs universitet
​Ingegerd Tallberg Broman, professor, Malmö högskola