Category Archives: Personligt

Livet på LUT utan Olle Holmberg

Posted on by
Reply

Jag började arbeta på Lärarutbildningen 2002. Det var året efter att den förra nya lärarutbildningen sjösattes och vi vikarier fick vi till stor del försöka hålla resterna av den gamla utbildningen flytande. Den ordinarie personalen var djupt engagerad i att förverkliga något som kallades Malmömodellen, som jag efter hand förstod var ganska unik i sin tolkning av utredningsdirektiven. De andra lärosätena undrade vad vi höll på med.

Det fanns en ideologisk djärvhet som var smittande för oss som befann oss inom Olle Holmbergs kraftfält. Det gick inte att förhålla sig neutral till visionen om:

  • Fusion av VFT, huvudämne och allmänt utbildningsområde
  • Den “reflekterande praktikern” som förebild
  • Ömsesidig nytta av samarbetet med partnerskolorna
  • Tidig praktik och betoning av kontinuitet
  • Arbetslaget som handledande enhet
  • Betonandet av de gemensamma dragen i olika former av lärarexamina. Förskollärare och gymnasielärare läste ibland tillsammans. Ett uppriktigt försök att montera ner hierarkier.

Läs Berättelsen om en lärarutbildning

Baksidan av denna hängivenhet kunde ibland vara en aning distanslösa lärarutbildare  som oftare diskuterade vad “Olle egentligen menade” än tänkte själv. Olle hade dessutom förmågan att omge sig med medarbetare som kunde bryta ner visionen till budget och kursplaner.

I ljuset av de senaste attackerna från staten mot lärarutbildningen är det lätt att bli nostalgisk. Jag läser det senaste numret av Pedagogiska magasinet och saknar min stridbare förre chef.

Länk till PM 2/09 – gå till sidan 69

Göran, Ingrid, Olle och Bo

Idag hukar de adjunkter som bär upp stora delar av grund- och uppdragsutbildning och inväntar uppsägningar. Självförtroendet är en aning darrigt och i arbetet med att skapa en konkurrenskraftig ansökan om examensrätter säljs de flesta ideal ut ganska lättvindigt. Maktpositionerna förändras och nya allianser uppstår.

Länk till Malmö högskolas hemsida

Spåren förskräcker

Posted on by
24

Mike beskriver i en kommentar  skolan  så här:

Skolan är hjärntvätt och indoktrinering och förvandla dig till en produkt inget annat.

Jag blir lite skakad och inser att jag har blivit en del av den utbildningsoptimism som genomsyrar stora delar av vårt samhälle. Kanske borde jag dra ut till försvar och hålla ett lite tal om skolans betydelse för individens utveckling?

I mörka stunder associerar jag till det fantastiska Förintelsemuséet  i Berlin. Där finns ett fält med dödskallar av järn som besökarna får gå ut på. Så kan man också känna inför skolans historia.

Klickbar bild:

förintelse

Rosengård – det höga tonläget

Posted on by
18

Jag är lite tagen av hur snabbt debatten om Rosengård  och manlighet urartade. Sydsvenskan har ingen kommentarsfunktion och det innebär att en del propagandister väljer att sprida sina budskap på andras bloggar. Jag kanske borde ha en hårdare inställning till oliktänkare, men är besatt av mångfaldstänkande. Här är (nästan) alla välkomna.

Samtidigt är jag glad över att ha fått en inblick i hur kategoriskt det här uppdelningstänkandet är. Min beundran för de studenter med invandrarbakgrund som orkar slåss mot dessa fördomar är gränslös.

Jag vill gärna tro att skolan kan göra skillnad, men då behövs lärare med kunskaper om barn med olika bakgrunder. Om det handlar om klass, etnicitet eller genus går att diskutera – men en stor del av skolans problem beror på bristande mångfald inom lärarkåren.

Här är min hyllning till alla blivande lärare med invandrarbakgrund. Håll ut – skolan behöver er.

Länk

En klickbar bild som visar hur klass, genus och etnicitet påverkar gymnasievalet – från rapporten Man ska bli lärare

moln1

Gå aldrig och bli kär

Posted on by
Reply

I min fläckvisa gärning som vikarierande musiklärare har jag idag diskuterat ämnet humor och ironi i barnvisor. Hur långt får man gå? Bör inte oskyldiga barn slippa att utsättas för moraliskt tvetydiga budskap?

Efter att ha sett premiären på nya teveserien In Treatment minns jag den upprörda diskussionen om en sång som finns på vår första skiva.

Gå aldrig och bli kär

Undvik åtminstone att bli kär i din psykoanalytiker.

cykel

Rörlighet och stabilitet – en filosofisk utflykt

Posted on by
Reply

mane

Månen som materia – stabil genom årtusenden. Enstaka meteoritkrockar och månlandarbesök förändrar inte bilden av ett statiskt och dött stenklot.

Månen som upplevelse – föränderlig till avstånd, färg, form och position

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Flygplan som materia – relativt stabil, med rätt underhåll förvånansvärt uthålligt.

Flygplan som upplevelse – föränderligt  på alla sätt. Rörligt och med en tydlig påverkan av miljön. Fart, höjd och ljus bestämmer upplevelsen från jordytan. Inifrån är det en helt annan sak.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Himlen som materia – vad är den egentligen? Även om summan av atmosfären är konstant förekommer lokala variationer. Samtidigt blickar vi ut i ett tomt ingenting.

Himlen som upplevelse – ett ständigt äventyr av ljusvågor, lufttryck, fuktighet, föroreningar och temperatur.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Körsbärsträdet som materia – i grunden ett stabilt träd. Stadigt och kraftfullt växer det även i magra jordar längs gärdsgården. Årstidernas växlingar avsätter diskreta årsringar i stammens inre.

Körsbärsträdet som upplevelse är en sensation av färg och doft. De tidiga blommornas löften om söta bär förför människa och fåglar. Grenarna rör sig i vinden och årstidernas driver fram blomning, skörd och lövfällning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Och hur är jag själv?

Som materia eller upplevelse (så har jag aldrig tänkt – jag en vandrande upplevelse)

Stabil eller rörlig?

Värderingsstyrd förutsägbarhet

Posted on by
7

Jag var på skiftesföreläsning och Jenny Sonesson (fp) talade om vad som krävs för att en blogg ska bli bra. Autenticitet förstod jag direkt och tanken på att hierarkierna monteras ner i bloggvärlden köpte jag också. Att hitta sin stam kändes rimligt, men jag försöker fortfarande reda ut vad det innebär att vara “värderingsstyrd”. Denna osäkerhet är lite skrämmande om man som jag förväntas undervisa i svensk skolas värdegrund.

Jennys exempel handlade om politiker som har en konsekvent hållning och lever efter den. Är man mot djurplågeri så undviker man att äta kött, klä sig i skinn, sminka sig med animaliska produkter o.s.v. En sådan hållning ger ett intryck av sammanhållen kraftfull och genomtänkt personlighet. Problemet för mig är att “förutsägbarhet” aldrig kan bli ett positivt ord. Jag kanske romantiserar det spontana och intuitiva tänkandet – men jag har svårt att se världen som en arena för mina värderingar.

Kanske är det i denna klyfta mellan bestämda åsikter och förvirrat kännande som jag hämtar kraft och inspiration. De senaste dagarna har jag hyllat IB-gymnasiet som jag borde avfärda som ett elitistiskt jippo. Kritiserat skolutvecklingstanken som jag borde vara den främste anhängaren av.

sol

Dessutom fortsätter jag skamlöst att publicera solnedgångsbilder från Österlen – trots att jag uttryckligen lovat att låta bli.

Det är verkligen ingen ordning på den här bloggen.

Once in a lifetime?

Posted on by
Reply

Inte ofta delar jag åsikt med Svenska dagbladetsledarsida 1 , 2 – men idag skriver P J Anders Linder om hotet mot IB-utbildningen och jag nickar instämmande. Som förälder var det en omskakande upplevelse att efter nio år av gnälliga föräldramöten i grundskolan möta dotterns lärare på Borgarskolan i Malmö som sa:

– Det är en ynnest att få möta de här ungdomarna!

Ungefär då återvann jag en del av min tro på skolan som bildningsmiljö

stam

The times they are a-changing

Posted on by
3

Jag har ett problematiskt förhållande till förändringar. Den optimism som bar fram Obama till valsegern delar jag inte och kanske liknar min position en konservativ och nostalgisk hållning.

Allt var inte bättre förr, men de förändringar som planeras av  landets lärarutbildningar äventyrar centrala värden i svensk skoltradition.

Texten

Come mothers and fathers
Throughout the land
And don’t criticize
What you can’t understand
Your sons and your daughters
Are beyond your command
Your old road is
Rapidly agin’.
Please get out of the new one
If you can’t lend your hand
For the times they are a-changin’.

Till skillnad från Bob Dylan tror jag att mammor och pappor är kapabla att förstå vad det är som håller på att hända. Det är inte sönerna och döttrarna som är bortom kontroll.  Det är regeringsmakten  och akademin som löper amok.

There´ll be some changes made

Posted on by
3

Jag fortsätter att försöka beskriva mina tankar om den förestående förändringen av lärarutbildningen med hjälp av musik. Det finns en avgrund mellan Billie Holidays sorgsna bräcklighet och Dinah Washingtons självmedvetna utrop.

There´ll be some changes made

Billie Holiday

Dinah Washington

For there’s a change in the weather
There’s a change in the sea
So from now on there’ll be in change in me
My walk will be different, my talk and my name
Nothin’ about me is going to be the same
I’m goin’ to change my wayof livin’
If that ain’t enough
Then I’ll change the way that I strut my stuff
’cause nobody wants you when you’re old and gray
There’ll be some changes made today

Jag måste nog bestämma mig för hur jag ska förhålla mig till de signaler som statsmakten skickar ut när det gäller att organisera utbildningen. Frågan är vilken plats det finns för adjunkter i de ansökningar om examensrättigheter som lärosätena förbereder? Går det att driva en utbildning utan lärare med undervisningserfarenhet?

För mig är det delvis en dålig repris på diskussionen om arbetsfördelning mellan barnskötare och förskollärare inom förskolan. Förskollärare har försökt tillägna sig tolkningsföreträde och pedagogiskt ansvar – barnskötarna har intagit underdogposition och nöjt sig med att torka bord och bära ut soppåsar. Polariseringen har på många arbetsplatser varit djupt olycklig. Särskilt pinsamt har det varit när nyutbildade förskollärare har försökt sätta sig på rutinerade barnskötare – men ur kvalitetssynpunkt tror jag att många barnskötare har gjort sig mindre än de är. Resurserna har inte utnyttjats rationellt.

Nu ställer jag på djupt allvar  frågan om ansvarsfördelning mellan adjunkter och lektorer inom framtidens lärarutbildning.

failiure

You´ve changed

Posted on by
1

You´ve changed – Billie Holiday

Jag famlar efter ett sätt att beskriva mitt förhållande till lärarutbildningen. Kanske är  Billie Holidays sköra och sårbara sång det närmaste jag kommer.

Konkurrensen mellan lärosätena kommer att tvinga ledningen till följsamhet gentemot staten och jag inser att den proklamerade visionen om en akademiserad utbildning inte är min. Jag tycker fortfarande att lärarexamenen och undervisningserfarenheter är centrala kvaliteter för att skapa trovärdighet i mötet med studenterna. Slöjd-, musik-, drama- och bildsalarna gapar tomma och övergivna.

En central fråga är om politikerna vet vad som pågår? Har kommunerna förstått konsekvenserna?

Ofta skildras processen som en naturnödvändig förändring bortom politisk kontroll. Har akademin blivit en stat i staten?

d138