Category Archives: Personligt

Carl-Johan de Geer

Posted on by
5

Jag har varit på konferensen Moving Image.

Länk

Dagens höjdpunkt var mötet med målaren, fotografen, textilkonstären, filmaren och författaren Carl-Johan de Geer. Han beskrev sitt liv som en serie misslyckande och katastrofer – men gjorde det på  ett sätt som gör att hans bok Jakten mot nollpunkten nu står överst på min läslista.

cjdg

Konferensen var väl sammanställd och leddes av Anders Mildner, som höll ihop de olika bidragen med mild hand.

Mitt största problem är kanske ändå arrangörernas ängsliga längtan efter att vara framkantsteknologiska – idén med att lägga ut konferensdeltagarnas twittrande på stor duk under de hårt styrda mellansnacken var provocerande för mig. Kanske är jag fixerad vid att sociala medier ska vara en mottagarvald aktivitet, eller att texten ska ha någon form av finess. När jag får den här sortens meningslöst pladder upptryckt i näsan får jag lust att bli teknikhatare på riktigt.

Den dag jag börjar twittra – skjut mig!

Flumpemats

Posted on by
49

flumpeVad är det för människor som publicerar bilder på sig själv på nätet?  Jag har arbetat mig upp från skor och underkropp och nu nått den övre delen. Kanske borde jag ha rakat och klippt mig.

Egentligen vill jag visa upp den fina tröjan som jag har beställt från Janne (Länk) och samla argument gentemot dem som tror att flum är detsamma som dåligt. Kampen om att ge ordet en positiv innebörd har bara börjat. Björklunds tolkningsföreträde är över.

Kanske behöver jag också bygga upp modet inför det första mötet med de 300 studenterna som börjar på min enhet till hösten.

Akademisk professionsutbildning 3

Posted on by
1
pollare

Tornhuset och pollaren

Diskussionen om den framtida lärarutbildningen fortsätter och den viktigaste frågan kanske är om det är ansvarsfullt att visa oro utåt. Ingen vill riskera att framstå som illojal genom att ställa obekväma frågor om utbildningens  innehåll eller konsekvenser för studenterna.

Därför råder största möjliga tystnad. Vi som hotas av uppsägning jobbar på och låtsas som ingenting. Någonstans pågår förhandlingar om turordningar och underlag förbereds av styrelser till dekan och rektor. Områdesstyrelse och högskolestyrelse har en oklar roll i processen som verkar styras av andra krafter. De fackliga organisationerna företräder sina medlemmar och efterlyser konsekvensbeskrivningar. Politikerna är osynligare än luft.

“Detta är en process som pågår i alla akademiska yrkesutbildningar över hela landet”

– Ungefär som svininfluensan?

Min lille vän 17

Posted on by
2

trä

Min lille vän tycker att Mats bekymrar sig över saker som ligger långt över hans horisont. Vännen har fått tag på en gammal vinylskiva och spelar den oavbrutet. Det känns som om han försöker säga något.

Länk

P.S. Det är en aning oroande att jag har börjat skriva om mig själv i tredje person. Jämför med Mona Sahlin efter Tobleroneaffären:
– Nu är Mona trött. Det är dags för Mona att ta time out…

Å andra sidan blev hon partiledare efter några år.

“Det började som en skakning på nedre däck

Posted on by
4

Det fyllde oss mer med häpnad än av skräck
Vi förstod inte riktigt orsaken till att fartyget sprungit läck
Man hade sagt oss att detta var världens modernaste osänkbara skepp”

livboj

Många studenter tröttnar rätt snart på sina lärares tjat om reflektion. Jag försöker ibland förklara värdet av att se saker ur olika perspektiv och att de behöver träna sin kritiska förmåga. Antagligen vet de att tvivel är en form av lyx och att det till sist gäller att leverera det svar som vi lärare har bestämt har högst värde ur betygsaspekt.

Jag började blogga för att mitt eget tvivel inte hade någon form. Lojaliteten med systemet var ibland viktigare än min roll som självständig tänkare och jag stod inte riktigt ut med bilden av mig själv som lydig tjänsteman i utbildningsfabriken. Jag behövde träna mig i att tänka själv och formulera ståndpunkter. På något dunkelt plan tänkte jag nog att en lärare bör vara en förbild även när det gäller självreflektion.

Nu närmar vi oss en punkt där vi som jobbar på lärarutbildningen tvingas att bekänna färg. För många känns det ovant att inte befinna sig i en skyddad position. Att vara lärare är ett moraliskt utsatt yrke. Detsamma gäller för lärarutbildare. Det är inte längre självklart att tystnad är ett uttryck för lojalitet.

“Nu lämnar råttorna skeppet för att söka sig mot land”

Enbart på Kirseberg?

Posted on by
4

folkets livs

Jag gratulerar en kär arbetskamrat som går i pension och passar på att vara en aning Backaromantisk på restaurang Mässingshornet (Blecktutan i folkmun). Återseendet med min gamla arbetsplats väcker kluvna känslor och jag behöver bearbeta dem en aning.

Länk

Det kanske var ganska kaxigt att påstå att jag skulle bli den förste manlige förskolläraren som pensionerades på fältet och att min aska skulle strös i vattenleksrummet. Nu har rummet gjorts om och jag känner mig befriad från löftet.

Livet går vidare.

Min lille vän 16

Posted on by
Reply

mlv16

“Vådligt är att dröja – farligt att gå vidare”

Jag fortsätter att gå igenom tänkbar litteratur för höstens nyantagna lärarstudenter. Gleerups nyutgivna Etik i professionellt lärarskap har ett spännande anslag och betonar läraryrkets moraliska dimensioner.

Min lille vän har svårt att förstå hur ett yrke kan vara så inriktad på att handla. Han vill hellre sitta vid sidan om mjölkaspannen och fundera. Tankarna reflekteras  bra i den blanka ytan och ytans form skapar en illusion av fyllighet.  Läraryrkets omedelbarhet och skoningslösa krav på beslutsfattande är inte lätta att förstå utifrån.

Kanske kan boken ge redskap att förstå komplexitet – studenterna bruka vara glada för enkla svar.

Modemats vårhandlar

Posted on by
4

Jag har förstått att modebloggar har många läsare. Detta är ett försök att slå mig in i denna hårda värld och samtidigt bryta mot den sista regeln för mitt bloggskrivande (Skriv inte om kläder!)

I Malmö finns det en del legendariska affärer. Engelbrektsboden på Gibraltargatan var en fast punkt under min uppväxt. På senare år har den ersatts av Roccos på Södra Förstadsgata. Alla äkta malmöbor vet att den kallas något annat (“JPH”) som jag av politiska skäl inte vill sprida vidare.

För mig är det en plåga att köpa kläder. Ibland förbarmar sig familjen och följer med ut och pekar:
– En sån ska du!

Idag tänkte jag försöka själv. När jag kommer in i affären pekar innehavaren på mina slitna jeans och säger frågande
– 34/32? Hur många vill du ha?

Jag köper fyra par i spridda färger och lullar lycklig till kassan där jag 700:- fattigare får det skräckinjagande besked att mitt favoritmärke Oldaxe inte längre ska tillverkas (eller importeras?) p.g.a. den svaga svenska kronkursen.

Det är dags att skaffa en ny plan.

Min lille vän 15

Posted on by
4

mlv13

Det har blivit dags att introducera en annan figur: Vattenkannan. För oroliga läsare kanske jag måste påpeka att detta inte är inledningen till en ny pompös serie utan ett mycket tillfälligt inhopp. Jag ska försöka motstå frestelsen att göra om bloggen till en Staffan Westerbergsk orgie i figurer.

När den lille vännen är naiv och känslomässig, där är Vattenkannan illusionsfri på gränsen till cynisk. Han har förläst sig på poststrukturalistiska maktteorier och ser världen som en stor konspiration. Empati är inte Vattenkannans bästa gren, men ibland lyckas han sätta fingret på obehagliga samband.

Idag diskuterar de förslaget om en skärpning av skollagen när det gäller skolhälsovården.

Bakgrund

Undersökning kommun

Från 2011 ska alla skolor i landet inte bara ha tillgång till läkare och sköterskor utan även kuratorer och psykologer. Dessutom ska eleverna kunna få stöd av specialpedagoger.

– Det ska vara samma krav på skolorna oavsett var de ligger i Sverige, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till Rapport. (TT)

Min lille vän, som har haft en ganska besvärlig skolgång, jublar. Äntligen tvingas kommunerna att se till att det finns resurser att hjälpa barn som far illa.

Vattenkannan däremot har redan genomskådat reformen. Först försämras villkoren i skolan. Genom att detaljreglera och avhumanisera verksamheten kommer fler barn att  slås ut. Därigenom ökar behovet av individuella stödinsatser i form av speciallärare, kuratorer, psykologer och skolläkare. I stället för En skola för alla har vi En utsorterad skola för några där de andra är föremål för åtgärder.

Jag själv undrar över vad som hände med det kommunala självstyret…

Min lille vän 13

Posted on by
Reply

grad

Min lille vän har ett klent huvud (eller inget alls om man ska vara noga) Däremot är han både händig och uttrycksfull. Skolgången har varit en ojämn upplevelse och jag har ägnat många utvecklingssamtal åt att förklara hans kvaliteter för oförstående lärare som har velat göra honom till föremål för diverse åtgärder.

De praktiskt-estetiska ämnena (ja det är en problematisk benämning som delar upp livet i onödan) har varit andningshål för honom och som vårdnadshavare har jag varit tacksam att det funnits frirum i den hårt målstyrda skolan. Nu ska dessa täppas till och Skolverket föreslår åtgärder:

Länk

  • Skolverket får i uppdrag att ta fram bedömningsmaterial i något eller några av ämnena bild, musik, slöjd och idrott och hälsa. I ett första skede bör detta ske för grundskolan. Kostnaden beräknas till ca 2 miljoner kronor per ämne

Det var roligt så länge det varade!