Den sista illusionen – uppdaterad!

Jag är uppvuxen med romantiska föreställningar om kritisk journalistik och tidningarnas grundläggande funktion i det demokratiska samhället. Idag avslöjas turerna bakom Sydsvenskans VD:s bonus och avgångsvederlag. Han har fått större bonus när förlusten ökat.

https://twitter.com/piakristina/status/139371037837103108

Ägarfamiljen Bonniers väljer att inte kommentera.

Samtidigt brottas tidningen med ekonomiska problem och många mister jobben i nedskärningar. Antagligen är de långsiktiga skadeverkningarna svåra att överblicka. Vem vill läsa en tidning där reportrarna inte ens kan kontrollera sin egen ledning?

20111123-190245.jpg

Under dagen har jag varit på VFU-besök och sett entusiastiska lärare undervisa niondeklassare om pressens roll och det journalistiska hantverket. Snart åker de på studiebesök till Sydsvenskan Live.

Det är en klen tröst att den verksamheten finns kvar sedan Tidningen i skolan lades ner i Skåne. Johan Ståhls miljoner hade räckt långt för att driva den. Vi är många som saknar de duktiga pedagogerna på TiS.

Förhoppningsvis tappar inte journalisterna på Sydsvenskan sugen. Det finns tillräckligt många tappade sugar redan.

Uppdatering
Och ironiskt nog läggs Sydsvenskan live ner nu. Det kanske inte enbart är Johan Ståhls fel?

Heikkilä och Billing?

Diskussionen om pojkars skolprestationer rullar vidare. Pelle Billing kritiserar Mia Heikkiläs inlägg i P1. Tyvärr missar han själv två avgörande dimensioner i alla undervisning – innehåll och relationer.

Katederundervisning löser inga problem.

Se kommentarer.

Det var bättre förr?

Det var bättre förr?

Ungtuppen och gentlemannen?

Jag vaknar till debatten mellan Gustav Fridolin och Jan Björklund. Det handlar om gymnasieskolan och hotet om drastiska nedskärningar. Utbildningsministern är hårt trängd och det unga språkröret är verkligen en driven debattör som inte drar sig för att avbryta ministern.

Efter några minuter kommer repriserna och myterna om dyra hobbykurser snurrar några nya varv, men det var länge sedan jag hörde en så tillbakapressad Björklund. Det var nästan något statsmannamässigt över honom?

20111118-082701.jpg

Betygsdebatten i Studio 1 – uppdaterad

Länk

Gymnasieskolan är ingen omsorgsinstitution, säger den unge moderaten. Per-Acke Orstadius är skeptisk och betonar betygens svårighet att förutsäga studieframgång. De är förvånansvärt överens. Jag drabbas av svår huvudvärk.

Uppdatering :

There is a big difference between valuing what we measure and measuring what we value.

De inte så testosteronstinna hannarna

Radioprogrammet Kropp & själ diskuterar manlighet på ett spännande sätt. Den inbjudne andrologen berättar om forskningsläget kring testosteronbehandling och drar paralleller till hur bruket av östrogen bredde ut sig under 90-talet.

En kvinnlig läkare talar om 40-talisterna som en grupp med höga anspråk på livet. När de väntade barn blev smärtfri förlossning och bra barnomsorg prioriterade frågor. När kvinnorna kom i klimateriet restes krav om en behaglig övergång och östrogen förskrevs under lång tid i okontrollerade former.

Idag diskuteras testosteron som behandlingsmetod för män med diffusa besvär. Skräcken för åldrandet tar sig olika uttryck.

Ingemar Gens är inbjuden för att tala om den utsatta manligheten och han inleder med att slå fast att det går illa för män som grupp. Ur ett historiskt perspektiv kanske påståendet har sin giltighet men det kan också uppfattas som ett förlöjligande och förminskande  av ett verkligt problem.

Han beskriver kvinnors intåg på de traditionellt manliga arenorna och diskuterar också partnervalets betydelse. Under det senaste 100 åren har ungefär 15% av kvinnorna levt barnlösa genom livet – motsvarande siffra för männen är 25% och den ökar. Om vi lägger till de män som inte har kontakt med sina biologiska barn närmar sig talet 40%.

Det råder alltså en hårdare konkurrens mellan männen om att få para sig och kvinnorna tenderar att bli allt mer kräsna i sina val. De attraktiva egenskaperna makt, styrka och status tycks vara ytterst viktiga och få kvinnor kan tänka sig att gifta ner sig klassmässigt. Eftersom många kvinnor idag uppnår hög utbildning och status innebär det också att utbudet av attraktiva män minskar.

Relativt få män bildar familj med många kvinnor. Många män misslyckas på partnervalsarenan.

Frågan är vilka slutsatser Ingemar Gens drar av detta? Är det rimligt att förklara krig mot de traditionella manliga könsrollerna om det innebär att  attraktionskraften minskar? Det är ett högt pris och vinsterna är oklara. Genuspedagogikens politiska agenda gör mig förvirrad och jag ser ett problem i tendensen att skuldbelägga olika former av manlighet som inte passar in i skolans värld.

Samhällelig omsorg

Jag jobbar med en kurs som försöker ringa in omsorgsbegreppet i förskolan. Det är ett svårt ord och många blir oroliga inför den här dimensionen av det pedagogiska arbetet. Den svenska modellen bygger på att pedagogik och omsorg är både möjligt och nödvändigt att förena. Det blir då två aspekter av det goda mötet mellan barn och pedagog.

Samtidigt är det intressant att se hur bilden av  samhället som omsorgsgivare har vuxit fram. Idag menar många att det är självklart att det goda samhället ska på sig ett stort ansvar för barns vuxenblivande och en del undrar över vad som hände med föräldrarna?

Vi diskuterar bilderna av hur det var för när barnen ibland lämnades ensamma under tiden då föräldrarna arbetade. I Hylands ABC 1966 sammanfattades oron:

NYCKELBARNET sa till pappan
Far, jag såg din fru i trappan

Nyckelbarn syftade alltså inte på att barnet var en nyckelkompetens inom det entreprenöriella lärandet – nej här handlade det om ett barn som hade en så kallad “hemmanyckel”. Hemmafrun hade rymt och förskolorna hade ännu inte byggts ut.

Jag möter vuxna personer som aldrig hört uttrycket “nyckelbarn” – för dem verkar det vara en helt osannolik tanke att barn skulle vara hänvisade till sig själv när föräldrarna arbetar. Det kan vara en klassfråga.

 

Jag är en obotlig tidsoptimist

Jag jobbar med en kurs om entreprenöriellt lärande och idag föll det på min lott att föreläsa om bedömning och betygsättning. Kursdeltagarna är yrkesverksamma lärare och jag är mycket nöjd med hur de grep sig an bananskulpturuppgiften!

Mitt upplägg bygger på Gunnar Handals tankar om olika nivåer av reflektion kring praktik. Det rena hantverket kring matriser lämnar jag till de ämneskunniga.

Som vanligt sprang tiden ifrån mig. Det är tur att Skolverkets bok om bedömning är så välskriven och informativ.

Klicka på bilden - länk till presentation - full screen

Klicka på bilden - länk till presentation - full screen

Några sökord

tysta tankar 24
korsstygnstavla 10
bajs 4
sveriges landskap 4
dödsskallar 3
tankar 3
fräckisar bilder 2
skillnad på personligt och privat 2
dödsryttare 2
den moderna barndomen och barns vardagsliv 2
potatisupptagare 2
vad betyder pedagogik 2
dolda läroplan 1
spanjolett 1
filosofiska rummet om lek 1
jehovas vittnen kunskapssyn 1
lille knut han skrattar ut 1
uttryck på danska 1
singla slant 1
teknik i förskolan 1
dom goda djuren 1
moralistiskt felslut 1
karaktärsdanande 1
och må dina hårddiskar förevigt alltid krascha. 1
hur påverkas barn av aga 1
normativitet 1
amerikansk kvinnlig talkshow artist 1
dantes helvete 1
entartete kunst 1
utvidgade textbegreppet 1
järnaffär smedstorp 1
måla röda läppar guide 1
har du sett mitt smällebär 1
han försökte dränka sina sorger, men de kunde simma 1
mac eller pc 1
klippdocka 1

Jag är liksom inte i den positionen att jag kan moralisera över mina läsare. Anledningen att de hittat hit är antagligen logisk – jag har skrivit om något i ämnet. Det finns dagar då bajs är väldigt populärt

Samtidigt kompliceras bilden av läsaren. Det blir svårt att förena de här sökorden till en sammanhängande person och jag väljer att i fortsättningen inte snegla på besöksstatistik. Mitt mål är inte att till varje pris locka besökare.

20111105-062407.jpg

Alla dessa listor!

Jag är lite förbluffad över med vilken iver amerikanska skoldebattörer producera listor över allting. Ofta handlar det om käcka råd som i sin infantila förenkling lämnar en besk eftersmak . Samtidigt gillar jag tanken på att bryta ner komplexa problem till något hanterbart.

Hur förändrar du din skola?

20111105-010822.jpg

Anakronism som livsstil

Jag funderar över inlägget om Emanuel (den lille elektrikern) och tänker på när jag första gången hörde ordet “anakronism”.

Någon beskrev en detalj i Familjen Flinta som anakronistisk och jag minns min förvåning över att det inte fanns något enkelt samband mellan tid och utveckling.

De flesta av oss kämpar för att hänga med och några vill gärna ligga i framkant. Andra lever sina liv i tidsfickor där gammalt och nytt möts.

Peps Persson har en klocka som står still. Två gånger per dygn går den rätt.