Liket lever!
Pojkaktig orkester spelar på Lindängen amfiteater idag 10.00.http://t.co/Be9nqLy5— Mats Olsson (@tystatankar) June 26, 2012
Äntligen!
2
Dagen kunde börjat bättre. Tobias Tobé avslöjar sina bristande kunskaper om barns utveckling och undviker konsekvent intervjuarens frågor om VAD det är man vill testa.
I debatten med Dinamarca blir det tydligt att frågan handlar om grundsyn. Tobé har ett individuellt perspektiv och tror sig kunna skapa likvärdighet genom kontroll och betyg.
Dinamarca är delvis motsägelsefull. Å ena sida vet alla lärare exakt vad varje barn kan – andra sidan är grupperna för stora och barnen osynliggjorda.
Ingen av dem lyfter gruppens betydelse för barns utveckling. Ingen av dem lyckas lyfta näsan över den kompensatoriska ansatsen. Då blir det en fråga om hjälp och stöd – inte rätten att i sin egen takt utvecklas i en stimulerande miljö.
Eller för att vara tydlig: JAG LITAR INTE PÅ KUNSKAPSSYNEN I DE DÄR SKOLMOGNADSTESTERNA.
…har jag ingenting emot. Mer bekymmersamt är det att ungdomar utbildas till arbetslöshet i låtsasyrken.
The association claims that, despite the recession, there is a need to recruit many more electricians, plumbers, engineers and environmental officers than the system is creating.
According to the LGA, last year more than 94,000 people completed hair and beauty courses, despite there being just 18,000 new jobs in the sector, meaning there were five people qualified for every job. Of these, more than 60% – 57,000 people – were 16 to 18 years old.
Jovisst – det handlar om England. Här i Sverige sympatiserar jag med vännen som gärna betalar skatt men skriver på sedlarna “får ej användas till nagelbyggarkurser”!
https://twitter.com/rossa_d/status/212859802970365953
Per T Ohlsson skriver om moderaternas partiledare under rubriken “Lite väl arrogant”
https://twitter.com/alexlundholm/status/216503127380205568
Ibland är Twitter spännande. Jag behövde nog se Anjas avslöjande ur det här perspektivet för att förstå betydelsen.
Jag lyssnar på ett reportage om demenskören Hjärngänget i radioprogrammet Mitt i musiken.
Körledaren:
– Kommer ni i håg att vi repeterade den här sången förra veckan?
Alla:
– Näääääää!!!!
Ibland romantiserar jag tanken på att leva i nuet. Demens är en mystisk sjukdom som vänder upp och ner på bilden av vad som är verkligt. De gamla minnena är starka och livgivande – men nya intryck har svårt att sätta spår.
Musiken är ett underbart sätt att hålla sig levande och jag blir glad av programmet. Frågan är vilka texter jag kommet att minnas på äldre dag?