Det går ånglok mellan Brösarp och Sankt Olof. Det är en vacker och lagom äventyrlig resa. Ljudet av ångvisslan ekar genom Vitebrodalen. Allt går som på räls – men rälsen svänger och syllarna är gamla.
Just nu tycker jag att det är bra med få överaskningar. Det räcker med att ha blivit överfallen av ett bi när jag skulle måla vindskivor. Min näsa är sig inte lik. Jag litar inte på insekter och väntar på att Anticimex ska rädda mig.
Sedan ska jag älska naturen igen.
Jag har haft en intensiv dag som började på Äsperöds loppis (ja – jag ska visa mina nya motivtallrikar en annan gång) och slutade i min vän Håkans trädgård. Så här lät det när Peter Clemmedsson, Tomas Tellving, Stewe Claesson och Rolf Parleij spelade:
Och snart har Byggmarknaden 25-årsjubileum. Då blir det fest på riktigt enligt Remi!
Bloggen är på väg att haverera i naturromantik. Nu är det midsommarljuset i björkdungen bakom kärret som blockerar min seriösa sida.
Medljus:
Motljus:
Underliga ljus:
Jag måste nog sätta upp någon form av regler för mig själv – eler inte…
En av världens absolut mest oföretagsamma orkestrar ordnar barnkonsert med sig själv. Det är ett stort steg för mig. Jag har blivit entrepenör!
Barnkonsert med Pojkaktig orkester
Söndagen den 20/7 kl. 15.00
Valnöt och Kaprifol, Skolgatan 20, Hammenhög, telefon 0414-44 09 50, förköp i caféet
Inträde 50:- för barn under 12 år. Vuxna gratis. Mer info: http://www.valnot.se
Förstora bilden!
I parken utanför Lantmannaskolan i Hammenhög finns en gammal blodbok. i vänstra hörnet finns några ovanligt små människor – det kan vara ett ovanligt stort träd också.
Förstora!
Jag älskar träd. Här finns en förteckning över skånska jätteträd som lockar mig att gå vidare.
Annars kan jag alltid ligga och studera lövverket i fågelbadet som Clemens Ek har gjort.
Varje månad är han ny – men ofta ovanligt vacker.
Jag lapar sol och njuter av lantlig idyll när hundratals starar sätter sig i körsbärsträdet över mig. Ljudet är bedövande och lite skrämmande. På en osynlig signal drar de vidare.
Lyssna!
Jag har fått nya vänner. Just nu är de lite misstänksamma och agerar väldigt försiktigt. De ställer upp som en mur och döljer de två kalvarna bakom sig. jag är lite besviken över att de inte äter maskrosor tillräckligt fort.
De saknar en plan – eller förstår jag inte den?
Det finns en hemsida med arga lappar. Ilska är ganska kul och vi läser galenskaperna med en känsla av lättnad. Ungefär som Grannfejden och Skuldfällan.
– Riktigt så tokig är inte min granne!
I helgen körde jag förbi en skylt som sysselsätter min hjärna. Vad har hänt? Hur ska det sluta?
Jag vågar inte knacka på huset och fråga. Bara att ta fotot kändes modigt. I det undersköna idylliska landskapet är något i allvarlig obalans.
Ett par sitter omgivna av prydnadssaker i färgat glas. De vaktas av en gås. Mannens stirrar på en karaff. Kvinna undrar över sin spetsiga lugg och vad var det egentligen som hände i Norrköping?
Tysta tankar 